https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment0
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : OK Chrispain.
Segment Synopsis: Pour demare entèvyou a, Mondésir prezante kimoun li ye epi li bay laj li.
Keywords: Entwodiksyon; Laj; Non
Subjects: Ankèt; Entèvyou; Tranblemandetè, Ayiti, 2010
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment18
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON: Ee, èske ou ka eksplike m kòman ou te viv tranbleman lan?
Segment Synopsis: Lan pati sa-a, Mondesir rakonte kijan Bondye te revele l ke tranblemande tè a ta pral pase epi kijan li te viv moman yo pandan epi tou suit apre. Li pale de dega ki fèt epi li pwofite pale tou de temwayaj yon sivivan ke Bondye sove. Li eksplike lan jou sa jan Bondye epanye li, li pa t rive al travay ak kolèg travay Dominiken li yo. Li rakonte jan moun yo te enkyete de sa k ta pral pase epi li tou moutre jan moun yo vin lan bezwen.
Keywords: Bondye; Douz janvye; Goudougoudou; Kretyen; Legliz; Presantiman; Pwofesi; Revelasyon; Rèv; Sinyal; Siviv; Survival; Temwayaj; Tramblemandetè
Subjects: Tranblemandetè, Ayiti, 2010
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment1667
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Et, pourquoi tu penses, c'est, en ton avis, tu as dit de plusieurs théories de, de, de ce qu'a provoqué l'évènement mais en ton avis pourquoi et comment l'évènement est passé?
Segment Synopsis: La-a, Mondésir di sa l panse sou tout rimè k'ap kouri sou sa yo di ki lakoz tranblemande tè a. Li bay sa li kwè ki vrèman koz tranblemande tè a. Li eksplike poukisa tranblemande tè fè plis dega en Ayit pase lan kèk lot peyi. Li admèt tou ke tout mechanste k gen lan peyi a jwe yon ti wòl lan lan pasaj tranblemande tè a.
Keywords: Ameriken; Bonm; Edikasyon; Ipotèz; Konstriksyon; Mechan; Mechanste; Preparasyon; Rimè; Seyis; Sous; Teori; Tranblemandetè; Travay Bondye; Vodou; Volonte Bondye; Zam
Subjects: Orijin; Tranblemandetè , Ayiti, 2010
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment2440
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Est-ce que tu peux pas rappeler les réactions parmi les, les, les Dominicains à le tremblement de terre en Haiti ? Est-ce que tu, est-ce que tu connais comment les, les Domincains ou l'Etat Dominicain a réagi pour, pour, soit pour aider Haiti, sois pour ne pas aider Haiti? Je ne sais pas.
Segment Synopsis: Lan pati sa, Mondésir moutre jan Dominiken ki Ayiti t'ap ede peyi a epi jan yo sibi dirèkteman domaj tranblemandetè a tou. Li pataje avi pa l sou jan li wè relasyon Ayisyen ak Dominiken. Li fè lwanj pou jan dirijan Dominiken te reyaji lan tranblemandetè a. Li pataje opinyon pa li sou jan li wè relasyon ki genyen ant Dominiken ak Ayisyen. Li bat bravo pou eksperyans pèsonèl pa li kòm yon Ayisyen ki Dominiken epi li eksplike jan li wè relasyon an pa grav jan moun toulede kan toujou kritike rivalite. Li bay rezon ki fè li kontinye ap viv lan kan malgre li gen rezidans li ak fanmi Sendomeng.
Keywords: Ayisyen; Fontyè; Reyaksyon; Rivalite; Vwazen; Èd
Subjects: Dominiken; Konpotman; Relasyon; Repiblik Dominiken; Sendomeng; Tranblemandetè, Ayiti, 2010
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment3374
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Et, comment, comment tu trouves les camps? Comment tu trouves la vie dans les camps?
Segment Synopsis: Lan pati sa-a, Mondesir eksplike jan gen divès kalite de moun k'ap viv lan kan-an epi kijan eta lespri yo ye. Li pale jan lavi a pa fasil lan kan-an, jan yo ap viv ak ti kòb yo fè lan ti jòb. Li konpare ti jòb li lan kan-an ak salè pwofesyonèl li an Ayiti avan tranblemande tè a epi lan peyi Sendomeng.
Keywords: Caritas; Dola; Kay; Mizè; Peso; Pwela; Teren
Subjects: Kan; Lavi; Tant
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment3948
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : A ton avis, est-ce qu'il y avait des aspects positifs pendant le tremblement de terre, ou est-ce que c'était que le mal?
Segment Synopsis: Mondesir pale de jan lòt moun andeyò fanmi li ki viktim yo afekte l. Li deplore jan Gouvènman-an jere kadav moun ki te anba dekonm yo.
Keywords: Aspè pozitif; Aspè negatif; Kote negative; Kote pozitif; Rezilta pozitif
Subjects: Tranblemandetè, Ayiti, 2010
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment4206
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : C'est quoi la différence si ils sont comptés? Like, C'est quoi l'importance d'avoir un chiffre correct, en ton avis?
Segment Synopsis: Lan pati sa-a, Mondésir moutre rezon ki fè chif kantite moun ki mouri Gouvènman-an bay la pa korèk. Li kwè ke yo pa konte tout moun.
Keywords: Chif; Dekont; Estimasyon; Kantite; Mò; Resansman
Subjects: Konte; Tranblemandetè, Ayiti, 2010; Viktim
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment4364
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Et, est-ce que vous, pourquoi vous, oh, OK. Comment poser ces questions? Est-ce que il y a des autres façons que, des autres raisons que, que tu es mécontent avec le Gouvernement Haïtien, comment ils ont, uh, font face à cette situation?
Segment Synopsis: La-a, Mondésir di kisa li repwoche Gouvènman-an. Li lonje dwèt sou Leta-a pou jan yo pa responsab, yo pa prepare epi jan yo pemet se etranje k'ap vin ede lan plas yo. Li eksplike poukisa li dakò ak prezans etranje lan peyi. Li di tou poukisa li panse Ayiti p'ap kapab soti san sipò peyi etranje.
Keywords: Etranje; Fòs etranje; Gouvènman Ayisyen; Leta Ayisyen; Okipasyon; Peyi; Presence; Pwotektora; Teritwa
Subjects: Ayiti--Politik ak gouvènman; Misyon Nasyonzini an-Ayiti; Repwòch
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment4690
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : E, Èske ou, est- ce que tu fais confiance dans les programmmes des Américains pour Haïti?
Segment Synopsis: La-a, Mondésir di ki tip kontribisyon li wè etranje yo pote pou ede lan netwyaj ak rekonstriksyon peyi a. Li tou pataje lide pa l sou kèk etap li panse ki pou yo ta suiv pou ede lan pwogram rekonstriksyon peyi a.
Keywords: Ameriken; Aparèy; Ekipman; Kontribisyon; Materyèl; Pwa lou; Pwogram; Rekonstriksyon; Rekonstriksyon Ayiti; Èd
Subjects: Asistans; Tranblemandetè; Èd
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment4845
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Et, quels sont, est-ce que tu as des, des opinions sur quels sont les prochains pas, global, qu'il faut prendre pour se lever Haïti? Quels sont, quel est, qu'est-ce quel est, c'est quoi le plus important, le deuxième important?
Segment Synopsis: Lan pati sa-a, Mondésir di kisa li panse ki pou tou ta fèt an priyorite lan rekonstwi peyi a. Li pwofite pwopoze sa li kwè ki ta dwe refèt diferan pou rekonstwi vil Pòtoprens.
Keywords: Ayiti; Debleman; Etap; Konsèy; Netwayaj; Plan; Rekonstriksyon; Tranblemandetè
Subjects: Propozisyon
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment4991
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Est-ce que il y a des choses, soient les choses matérielles ou les choses juste qui étaient, qui étaient dans la vie que, qui te, qui te manquent? Qui te manquent?
Segment Synopsis: Lan pati sa, Mondésir eksplike jan lavi ke li menm epi lòt moun yo te genyen anvan pa menm ankò. Li site kèk aktivite ke yo te konn mennen anvan tranblemandetè a ke yo p'ap mennen ankò. Li eseye pale de konbyen tan li konte pase lan kan-an ankò e ki kondisyon pou li ta soti lan vi anba tant lan kan-an. Li pale ki opsyon li genyen pou li ta soti tèt pa li lan kan-an si anyen pa chanje.
Keywords: Alèz; Djòb; Konfò; Repiblik dominikèn; Sendomeng; Tant; Travay
Subjects: Kan; Lavi
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment5566
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Et, est-ce que tu penses que--, c'est une question plus, plus, um, plus large, mais est-ce que tu penses que la société Haïtienne--, comment les gens s'organisent, comment les gens s'entremeler, c'est, est-ce que c'était changé profondément par le tranblement de terre ou est-ce que tu vois qu'il y a les--une continuation de façon de vivre même, avant et après le tremblement?
Segment Synopsis: La-a, Mondésir pale de wòl tranblemandetè a lan chanje fason moun viv. Li ri jan tout klas moun oblije melanje, jan moun yo oblije chanje fason yo viv.
Keywords: Kominote; Viv ansanm
Subjects: Mòd de vi; Solidarite
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment5825
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Je vais, je, je peux continuer pour toujours--(rit)--mais, um, une, une, une de la dernière question que je veux poser c'est : est-ce que tu, est-ce que tu es fier d'être Haïtien? Et, et pourquoi ? Oui ou non, pourquoi?
Segment Synopsis: Mondésir bay eklèsisman sou fyète li kòm Ayisyen. Li pale sou diferans ant Ayisyen lan san ak yon lòt ki posede papye etranje.
Keywords: Dyaspora; Fyète; Papye
Subjects: Ayisyen; Fyè; Nasyonalite
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
https://nunncenter.net/ohms-spokedb/render.php?cachefile=2011oh071_hmp019_ohm.xml#segment5942
Partial Transcript: CLAIRE PAYTON : Um--(rit)--je suis pas finie. Uhm, comme quelqu'un qui, qui s'est présenté, qui forcément, comme, comme Chrétien, uhm, mais c'est aussi--, mais tu es aussi Haïtien, comment tu vois la, le--, l'histoire de la révolution, ça c'est un peu historique--(rit)--de l'histoire de la révolution haitien, parce que c'est, c'est souvent racontée comme une chose Voudou, et, et mais, mais il y a beaucoup--pas, pas tous les Haïtiens sont Voudous, donc, comment est-ce qu tu vois la naissance du pays, um--
Segment Synopsis: Lan pati sa-a, Mondésir bay eksperyans li ak pozisyon l sou Vodou kòm kilti ayisyèn. Li pwofite ankouraje pou moun anbrase Jezikri. Pou konkli, li raple kisa pou yo ta fè pou yo pou ta pemet yo soti anba lan kan-an.
Keywords: Ayiti; Kretyen; Revolisyon; Vodou
Subjects: Revolisyon Ayisyèn, 1791-1804
Map Coordinates: 18.545976, -72.317240
CLAIRE PAYTON : OK Chrispain.--
CHRISPAIN MONDESIR: --OK. Lè tranblemandetè a komanse--
CLAIRE PAYTON : --Wait!--(Attends!)--Attends ! Jis pou kòmanse, èske w ka di non ou, laj ou
lan anrejistrema an ?--[Non w, laj ou ?]--CHRISPAIN MONDESIR: M' gen karant nevan.
ENTÈPRÈT: Non konplè w?
CHRISPAIN MONDESIR : Chrispain Mondésir
CLAIRE PAYTON: Hm-hm! Ee, èske ou ka eksplike m kòman ou te viv tranbleman lan?
CHRISPAIN MONDESIR : Ee, lèm t'ap, pou m viv tranblemandetè a, m' te leve m
pral travay nan Madi. Nan Lendi m' te fè revelasyon pou tranblemandetè a. Apre m fè revelasyon epi m dòmi m wè se nan yon dlo m'ap naje. Epi m wè se yon moun ki vini l mete m deyò. Nan maten m pral travay, m paka al travay, m santi tout kò m peze nèt. Pou m al travay, m leve m wè e legliz pou m wè pou m ale. M'ale legliz, m pa al travay ankò. Pandan m legliz, gen yon moun ki di m-- pastè a di konsa : « genyen yon sèkèy ki pral kraze ». Mwen leve, 00:01:00m'ale la--, lè legliz la tèmine, m'ale lakay mwen. Lè m rive lakay mwen gen yon lide ki di m pa dòmi anndan-an. M leve m sot deyò, kay la tonbe. M' tande bidi, bidi, bidip! Kay la tonbe, epi m santi kò m ap tranble--epi m te anndan yon kay m kouri, m kenbe yon poto, m' tonbe. Epi dwèt sa-a antre nan tè, epi tout ponyèt mwen kraze, m' leve m' kanpe epi apre sa, lè m' gade m' wè anpil pousyè ! Anpil pousyè !CLAIRE PAYTON: Eske w dakò, jis pou?
ENTÈPRÈT: Tradui?
CLAIRE PAYTON: Oui.
INTEPRET: Donc, il a dit que ce jour-là, il était justement en train de se
préparer pour aller travailler, mais, uhm, comme si, il se sentait un peu lourd pour se rendre à son travail. Euh, ce matin là, il n'a pas pu se rendre parce que il voulait de préférence aller à l'église. Euh, tu as eu un songe? C'est ça.CHRISPAIN MONDESIR : M-hm.
INTEPRET: Sur le soir, il a eu un rêve, donc, ce rêve disait que ou montrait
00:02:00que, euh, comme si, il allait se noyer et mais il n'a pas pu se, alors ça, ça c'était, comment dire ça, comment, comment te dire ça? Il n'a pas dû se noyer mais il s'en est sorti sain et sauf. Alors, pour nous autres Haïtiens ça veut dire quelque chose--(rit)--. Quand on est sorti du pétrain, quand on est dans un rêve et qu'on est sorti du pétrain. Donc, le lendemain pour, au lieu d'aller à son travail il est allé à l'église de préférence parce que il avait un drôle de presentiment, est-ce que tu vois? Donc, arrivé à l'église, le Pasteur a dit que, comme si, il, il, il, comme si, il prêchait et dans son message il disait que quelqu'un allait sortir d'un pétrain. Ça veut dire, du genre que "sèkèy ap kraze," donc, est-ce que tu vois c'est un, c'est une expression Créole, alors typiquement Haïtien. Donc euh, euh, ce jour-là en rentrant de--, alors, en sortant de l'église, arrivé chez lui, quelque chose lui disait de ne pas dormir à l'intérieur de la maison. Donc, c'est toujours le même présentiment que, qu'il avait. Donc, au lieu de dormir à l'intérieur de la maison, il est, il est resté dehors, c'est ça? 00:03:00CHRISPAIN MONDESIR : M-hm.
INTEPRET: OK. Voilà! Donc, c'est à ce moment là que le phénomène se
produit. Donc, le tremblement de terre est passé, donc, c'est de cette manière qu'il a dû s'en sortir du phénomène, il n'a pas été victime parce que sa maison a été éffondrée. Donc, il a dû, alors, il a été frappé, il a été fracturé, alors légèrement parce que c'était au niveau de son doigt et de, et de son coude, est-ce que tu vois? Donc, ce n'est pas, ça, ça n'a pas été très grave mais il s'en est sorti quand même.CLAIRE PAYTON: M-hm.
INTEPRET: Voilà!
CLAIRE PAYTON: Ok, et, tu étais en train de continuer
CHRISPAIN MONDESIR : Anhan ! E-e apre de sa, mwen, mwen vini, tout fanmi mwen,
tout pran lari. Apre nou vini, nou pran nan, anpil moun nou antre nan wonn nan, gen yon kafou, kafou Nazon, epi, nou tout aliyen nan kafou a ; anpil moun ap rele anmwey!, anmwey!, anmwey!, anmwey! tè a ap ouvè. Men yo te panse tè a ap ouvè vre, gen anpil moun. Mwen menm, mwen pa t pè poutèt mwen se yon moun ki 00:04:00kwè nan Bondye anpil. M' pa t janm pè, poutèt m te rete m pa t janm enkyete. Poutèt menm si m te wè m te mouri, m' te kwè m' te ka eritye le royaume des cieux. Poutèt m t…, m'ap lite pou m te eritye wayòm syèl la. Men lè, lè anpil moun yo ap rele anmwey, gen moun ki met men nan tèt k'ap rele, yo pa konnen kisa k pral pase. Pou yo menm, yo te konnen peyi a ap anfondre nèt, peyi an Ayiti, maintenant. Yo te konnen l pral anfondre, men antouleka, Bondye di non, li pap anfondre. Men e tranblemandetè a k vin pase konsa. Apre de sa, nou vin ap dòmi nan lari. Tout tan n'ap priye Bondye. Tout moun ap priye Bondye, tout tan lè tranbleman tè a pase tout moun ap rele anmwey!, anmwey!, anmwey! Jezi! Jezi! Jezi! Chak li pase, tout moun ap rele anmwey! Jezi!, Jezi! Jezi! Men yo te konnen peyi dAyiti t'ap pase kanmenm, dans le moment. Sa k vin pase, gen anpil moun, anpil mò, y'ap bwote mò yo met nan lari. Anpil moun ap pran sant mò, yo pa kab pran ankò. Men, gen anpil moun ki te di, gen mò yo, yo pa 00:05:00konn kote pou y'al mete yo, twòp mò. Yo te di konsa bon, gen moun ki di pa gen, e-e, e-e,--INTEPRET: --Mòg--
CHRISPAIN MONDESIR : --pa gen mòg ki ouvè, tout moun sa yo gen moun ki gen
lajan nan men yo ki te ka antere mò yo, yo pa t kapab antere l. Yo pa t jwenn posiblite pou yo antere mò yo. Sa k vin pase? Mò sa yo, yo vin fouye yon tou yo mete yo. E menm jan yo di Gouvèlman nou an, Gouvèlman nou an panse yo di yo konn kant, konn kantite de moun ki mouri. Ke non, yo pa konnen vre. Poutèt, gen yon moun ki mouri, yo t'al fouye tou mete yo, moun sa yo pa konte. Lè gen moun, pendan twa jou sa-a, gen moun k'ap bwote pikòp, machin, bwote moun yo met atè. Gen menm, menm prèske, konbyen machin de moun. Yo chaje met nan machin yo al vide, al antere. Gen moun yo pa konte yo vre. Yo te di se twa mil, milyon de 00:06:00moun ki mouri, venn twa de mil, e pa vre, yo pa konnen, sa yo konnen e li menm ki fèt. Men sa ki pa konnen, yo, yo kite l konsa. E pou tèt, e pou, OK ?CLAIRE PAYTON : OK. Ou mèt konitnye. Kontinye !
CHRISPAIN MONDESIR : OK. C'est pour cela, c'est pour cela nou menn ki te nan
lari an, nou pa t janm vle antre nan kay yo ditou. E Jouskensi pa gen moun ki, ki pè kay yo, yo pa ka antre nan kay yo. Pouke gen kay yo k panche, gen moun ki genyen twa menm kay. Kay sa yo tonbe atè. Sèl kote m' wè lan tranblemandetè a ki pa prèske kraze, se Petyonvil, men apre sa, tout vil la, nou pa gen vil ankò. OK ?CLAIRE PAYTON : OK
ENTEPRÈT : OK. Men, men èske m'ap sonje sèlman ! Voilà. OK. Alors, il dit
que après il était, il s'est rendu à Nazon pour se réfugier. Donc, ils étaient beaucoup qui, ceux qui étaient, qui se trouvaient à Nazon, c'est ça ?CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTEPRÈT : OK. Mais à chaque réplique, les gens criaient à Dieu. Donc, sa
00:07:00version est plutôt croyante parce que, comme si, alors du genre protestant, est-ce que tu vois ? Donc euh, à chaque réplique, ils, ils criyaient à Dieu, ils priaient parce que ils ont cru que la Terre, la terre d'Haïti allait s'effondrer. Ils, ils avaient l'impression que la Terre allait s'ouvrir, comme ça. OK. Donc euh, le problème qui s'est posé après c'est que les, uhm, le flot de morts qu'il y avait, les gens qui, qui, alors il, il y avait beaucoup de morts. Donc, on a, il y a pas, il y a pas moyen de les transférer à des morgues, privés ou, ou publics. Comme ça, ils, ils étaient obligés de les faire enterrer n'importe où, n'importe comment. Parce que des voitures, des pick-ups comme ça, les, les, les apportaient comme ça, et, et, et, alors, ils étaient beaucoup, est-ce que tu vois? Donc, pour pouvoir remédier à la situation, il fallait les enterrer n'importe comment, n'importe où. Donc, selon lui, l'Etat Haïtien, uhm, comme si, ils, ils, ils, comme si, ils pensaient pouvoir estimer, euh, le nombre de morts qu'ils ont eu, qu'on a eu, qu'on a 00:08:00enregistré en Haïti. Donc, selon lui l'Etat s'est trompé parce que, uhm, si on, si on devait tenir compte ou prendre en compte le nombre de personnes qui ont été tuées pendant le, le, le tremblement de terre et que les, les corps disparus également, donc on ne saura en compter, en savoir le nombre de morts qu'on a eu. Donc, selon lui, il, uhm, on a enregistré plus de morts qu'on, qu'on, qu'on, comment, comment, comment dire ça ? Comme si, selon lui, il y a plus de morts que ce qu'on a pu trouver, ce qu'on a pu recenser. Voilà.CHRISPAIN MONDESIR : Voilà, voilà !
CLAIRE PAYTON : M-hm. Ou vle konitnye ?
CHRISPAIN MONDESIR : M vle kontinye. OK. E-e, eke, mwen menm, akoz ke mwen menm,
m se yon moun, e kretyen m' ye. M' se yon moun ki mache anpil, e-e, m' tande temwayaj moun k'ap temwaye pandan tranblemandetè a te pase. E gen anpil bagay tou m pa t konnen de tranblemandetè a, akoz ke m'ap mache, nan afè preche levanjil ; eke legliz mwen, m vin konnen plis bagay ki te pase de 00:09:00tranblemandetè a. Gen anpil moun k'ap pale de tramblemanntè a. Koz ke m' pa t konnen, akoz ke m'ap mache preche levanjil, m vin konnen. E-e t geyen patnè, gen moun kif è menm, gen yon, gen yon magazen k tonbe, de antre lan mitan vil la. Gen yon, gen moun ki gen douz jou anndan beton, anba dekonm lan, dekonm lan maintenant. Gen moun k'ap temwaye, se yon ti koka yo bwè, yo fè douz jou anba dekonm lan. Epi y'ap temwaye yo di w yo paka, yo pa jwenn manje. Men gen yon ti eleman, li te konnen tranblemandetè a pral pase. Yo te pale avè l, yo te fè l konn sa. Bondye te pale avè l. Poutèt lè w se Kretyen, Bondye pale avè w. Tout moun ou wè k pa t mouri lan tranblemandetè a, k' te fè revelasyon, li pap mouri. Kay la mèt tonbe, l' pap mouri. Men eleman sa-a te fè douz jou anndan-an, anba, anba, anba kay la. Mèt magazen an pa t ko mouri, mèt magazen 00:10:00an te mande, li t'ap bay twa mil dola pou yo te mete l deyò. Yo pa t ka mete l deyò, li ret mouri anba l. Men se yon blan l ye, li ret mouri anba magazen an, sa-a pèdi. Te gen yon ti eleman k' te anba, ki te nan kès la, ki t'ap touche lajan, li menm, tranblenandetè a, kay, li tonbe sou li, kay la tonbe sou li, kay la te senk etaj, magazen an te anba.--ENTÈPRÈT : --Rez-de-chaussée--
CHRISPAIN MONDESIR : --OK. Men te gen yon polisye k t'ap veye kay la, pandan de
douz jou a l konnen kay la pa gen moun anba l, ki mouri ladan l ankò, tout mouri, men te gen yon eleman ki te anba-a, ki te lan kès la, te gen yon bwat konflèks ki te la, te gen de bwat e-e, e-e, e-e, bwat koka k te genyen. [Kès koka.] Pandan l'ap, kès koka, pandan l'ap pase men l, li jwenn, li tonbe sou kès la. Te gen telefòn ki t'ap chaje tou, li, telefòn sa yo li pa, li paka pran yo pou l ta fè apèl, pou l ta rele moun li. Men pandan jou sa 00:11:00yo l te priye Bondye sou koka yo. Li bwè koka yo, fè douz jou anba dekonm lan.CLAIRE PAYTON : M-hm.
CHRISPAIN MONDESIR : Denyè jou a, pou yo vin mete l deyò, polisye a ap veye
pou yo wè, pa kite moun antre, men pandan elikoptè yo ap pase anlè a li tande yo lwen-en!, lwen, lwen, lwen, men l pa ka rele, li pa ka rele poutèt kote l ye a, yo pa, li pa konn anyen k'ap pase. Men gen yon vwa k pale avè l. Li di : « ou pap mouri non kote w ye a » Tout lòt moun yo mouri, sèl li menm ki rete k pa mouri. Epi vwa-a pale avè l, li di : « ou pap mouri », men te gen yon ti boul nan fon ni, li di li santi ti boul ap moute, apre l pase men l, li pase men l, li vin plat. Sa-a se moun k'ap sèvi Bondye. Bondye pap kite moun sa-a mouri. Ok. E aprè, e-e, gen yon vòlè ki vini pou l antre anndan-an, pou l'al kote lajan-an ye a, pou l'al pran lajan-an, men se la misye ye. Lè l rive, 00:12:00vòlè a al manyen kote l ye a. Li tande yon moun anba-a, ki di : mwen la! mwen la! Mwen la! Mwen la! Epi menn kote a, e-e, li di, li frape, li di : fwape! Moun nan ret anba, li di « fwape, fwape, fwape » vòlè a frape. Li di : « kòman w rele ? » Li di : « Ou pap ka konn non m, poutèt ou pa, e pa fanmi m ou ye. » Li di : « m gen yon frè m deyò a k'ap chèche mwen, m' konnen sa. Li di konsa: « Soti deyò a, mande pou yon moun ki rele entèl-entèl. Di l gen yon moun ki anba dekonm lan k'ap rele l." Polisye a wè misye anlè a, li di: mete l, li minote l, li di "sa w pèdi anba dekonm lan ? Pa gen moun ki mouri la-a, tout moun mouri. La-a gen douz jou anba dekonm lan, pa gen moun ankò.''Kounye a, li leve, l'al, polisye a vini l minote l, l'ale avè l. Frè l, li
kontre a frè l la deyò a, li di mennen, lage misye, mennen l kote dekonm lan ye a, pou l wè kote frè l la ye, ki moun k'ap rele l" Lè l rive, li fwape. 00:13:00Nèg la di, sa k, e Mesye a di konsa "e mwen menm entèl wi k anba dekonm lan" Li di "site non w" Li site non l. Li di : "an-an, se frè m nan, se frè m nan" Kounye a, li rele blan yo, blan yo deboure, yo deboure, yo deboure. Yo lage yon bagay anba-a. Yo di l manyen bagay la. Lè yo manyen l, li manyen l, li manyen l. Kounye a la-a, yo rale l. Yo di l, Li di : "non, non, non, non, kote nou ye a, e pa la m' ye, al deboure anba."Lè y'al deboure anba, yo jwenn li. Yo mete l deyò, e ke li pase, pa gen anyen.
De douz jou a l genyen, li pa gen anyen. Apre l temwaye nan tout legliz, anpil jounalis, ke moun sa-a pa mouri. Men te gen, se yon plizyè de moun ki mou…, ki pa mouri, ki gen menm douz, trèz jou anba dekonm. Si gouvèlman-an te ka ede yo, yo t'ap, moun sa yo pa t'ap mouri. E akoz ke, yo pa jwenn okenn èd ki pou ede yo retire yo anba dekonm lan, fanmi moun sa yo vin pèdi. OK. That's it.ENTÈPRÈT : Alors Claire, c'est, uhm, sa version c'est, c'est du genre, comme
00:14:00si, c'est comme un temoignage parce que, euhm, comme si, il est Chrétien, donc après l'évènement il a dû se rendre partout pour prêcher, donc, c'est, comme si, c'est comme pour prêcher la parole de Dieu. Donc, il a eu un témoignage, c'est quelqu'un de ton église?CHRISPAIN MONDESIR : M-hm
ENTÈPRÈT : OK. Donc, c'est une, c'est une personne de sa même, de, de la
même congrégation que lui. Effectivement. Donc euh, euh, ce monsieur là se trouvait sous les décombres, dans un magasin. Donc, le responsable du magasin a succombé parce que quand il voulait s'en sortir, c'était pas possible, malgré l'argent qu'il a proposé. Donc, puisqu'on n'a pas pu lui faire sortir des décombres, donc il en, il, il en est, il en est resté, OK. Donc, pour le garçon lui-même qui était le seul survivant à la fin, donc, il s'en est, il s'en est sorti parce que un voleur s'est rendu sous les décombres juste pour voler de l'argent, pour enlever la caisse. OK. Donc, Monsieur qui se trouvait sur, comme si, dans les mêmes parages a crié, disant qu'il est là, qu'il est 00:15:00encore vivant. Donc, il voulait de l'aide. Donc, il l'a demandé au messieur, au voleur pour, uhm, son nom. Donc, il n'a pas voulu lui dire son nom parce que c'était pas quelqu'un, prétextant que, que c'était pas quelqu'un de sa famille. Donc, Monsieur s'est identifié pour dire que j'ai un frère dehors, quelqu'un qui me cherche, donc, il, uhm, alors, il, il lui a donné les informations et ensuite le voleur est allé chercher son frère. Voilà, c'est ça. Donc, en allant chercher son frère, donc euh, on a, on a dû faire appel aux instances concernées, aux étrangers, comme ça on a fait le nécessaire, et il en, il s'en est sorti.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Voilà. Donc, après douze jours, c'était comme ça. C'est le
survivant, voilà, c'est ça.CLAIRE PAYTON : Ouais. Te gen moun ki te la ankò anba dekonm lan
ENTÈPRÈT : Exactement. Donc, c'était le seul survivant. Alors, c'était son
témoignage à lui parce que Dieu a voulu lui accorder encore un peu de temps pour vivre. Voilà.CHRISPAIN MONDESIR : OK. OK. E-e, ankò, e mwen menm, mwen t'ap travay avèk
00:16:00Dominiken yo. OK. Mwen genyen chèf Dominiken pa m nan k mouri, li gen, bò Topolino, e te yon otèl, Topolino te tonbe sou yo, de yuit moun ki genyen mouri, Dominiken, je yo te pete. Ke, mwen menm, mwen t'ap travay ansanm avè yo. E ke moun sa yo arive mouri, ke yo pa t gen fanmi yo ki te kapab pran yo. Se fanmi Ayisyen k te retire yo. Aprè yo te chaje yo nan yon machin, yo voye yo Senntodomenggo, y'al lan peyi yo. Genyen je yo pete, ponyèt kase, eke fanmi moun sa yo, yo kriye, ke mwen menm, ke m' gen anpil zanmi m tou, sa fè m lapenn ke, ke jou a mwen menm, mwen pa t ale. Si m, si m t'ale tou, mwen t'ap mouri. Akoz ke mwen menm se yon moun ki genyen Bondye nan lavi m, dabò, ke Bondye di ke mwen m' pa prale jou a, mwen pa mouri ansanm avè yo. Men mwen menm, jou sa-a, m te ka mouri ansanm avè yo. E ke nan aswè, mwen te wè, m' 00:17:00tounen di sa ankò, Bondye te moutre m ke, mwen menm, ke jou a, m' pap mouri. Menm si m pase nan tribilasyon de tranblemandetè a, m pap mouri. E poutèt sa w wè tou, mwen menm k'ap di w sa-a, non pa mwen se Chrispain, frè Chrispain Mondésir, mwen pap janm mouri konsa. Fò Bondye moutrem, demontre m ke men kijan m pral mouri, pou m mouri. E desti m sa mwen menm. Depi yon bagay pral pase, Bondye ap moutre m. Tramblemandetè a te pase, m pa pè. M di w sa ankò, sa fè yon dezyèm fwa. Mwen pa janm pè anyen k'ap pase pou mwen. Nenpòt bagay ka pral pase, Bondye ap fè m wè li, ke mwen pap mouri. Nan fanmi pa m, mwen gen yon sèl moun ki mouri, se yon kouzen m sèlman. Apre sa, pa gen moun ki mouri. Mwen genyen kò fanmi m yo, kay la chavire konsa, pou moun yo te mouri, yo pa mouri. Sa se gras Bondye. Mwen gen yon bilding bò kote mwen ki tonbe, 00:18:00tibebe yo pa mouri, men anpil granmoun mouri, anpil granmoun mouri. Anpil jèn ayisyèn pèdi lavi yo malman. Trambleman de tè a te pase twòp mal an Ayiti, anpil, anpil, anpil, anpil, anpil. Tout moun te fou, tout moun ap kouri monte desann, yo pa t konn kote pou yo te fè. Yo pran machin yo al andeyò. Mwen menm, mwen te di menmsi w pran machin ou w'al andeyò, sa k'ap pase a l'ap toujou pase. Poutèt Bondye te toujou di, lè l'ap fè travay li, sa k'ap fèt la se li k'ap fèt. Te leve al andeyò, w'ap toujou mouri, te leve menm jan-an, si etranje la-a, Ozetazini gen yon pwoblèm k'ap pase, leve kouri al lan peyi Ajantin, al Venezyela, al Kolonbi, si pou mouri w'ap mouri. Se rete an plas pou pran sa w'ap pran an. Sa w wè k pase a, se volonte Bondye pou l te fèt, e, 00:19:00l'ap kontinye fèt, poutèt Bondye di se pa sa ankò k pou fèt, genyen toujou k'ap vin dèyè. Sa se, sa se kòmansman daprè Labib,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : m' pa pè de sa, poutèt men menm m pa pè, OK.
ENTÈPRÈT : Alors, ou bay anpil vèsyon. Alò li di ke, il dit que, c'est
exactement, il dit que, euh, il travaille avec des Dominicains, dans un hôtel à Topolino, Centre-Ville. Ce jour-là, c'est à partir du songe qu'il a eu, de la révélation, du rêve, OK, qu'il a eu jour-là, donc, il n'a pas pu se rendre au travail, il se, il se sentait réticent pour aller à son boulot, donc comme ça puisqu'il avait un présentiment, il n'a pas, euh, euh, il ne s'est pas rendu à son travail. Une fois que l'évènement s'est produit, euh, les étrangers ils étaient huit je crois, c'est ça ? Ils étaient huit sur le, 00:20:00sur, voilà, sur place. Donc, pas, il y a certains d'entre eux qui sont morts, certains aussi ont été fracturés gravement. Ça veut dire, ils ont perdu, comme si, au niveau de, de ses yeux, de leurs yeux comme ça. Donc, il s'en est sorti parce qu'il n'était pas là. Dans le cas contraire, s'il était sur place, c'est sûr il serait frappé gravement ou il serait mort également, aussi. OK. Donc euh,CHRISPAIN MONDESIR : Non pa mwen se Chrispain Mondésir
ENTÈPRÈT : Voilà. Il dit que son nom c'est Chrispain Mondésir. C'est un
serviteur de Dieu, il croit que Dieu le protègerait quoi qu'il advienne, quoi qu'il en coûte. OK. Donc, puisqu'il est croyant, généralement quand quelque chose doit arriver, Dieu l'avertit toujours de ce qui va arriver. Comme ça, si, donc, quand Dieu l'avertit de quelque chose, il prend des précautions nécessaires à ce que, comme si, de manière à ce que il ne soit pas victime de ce qui, de ce qui doit arriver. Donc, c'est une version plus ou, plus ou, plutôt croyante. Donc, Monsieur est Chrétien, donc, il dit aussi que les, 00:21:00suivant les prophécies bibliques, ce qui, ce qui, alors, ce qui, alors, l'évènement n'est pas la seule chose à venir.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Donc, le pire reste à venir selon lui. Donc, parce que Dieu dit
qu'il frappe, frappera. Donc, les Chrétiens ou les croyants seront protégés ou sauvegardés, des choses comme ça. Mais son approche est plutôt prophétique. Donc, voilà.CLAIRE PAYTON : Ou vle kontinye?
CHRISPAIN MONDESIR : M vle kontinye. E-e, de tramblemandelatè, ke gen anpil
moun ki kwè, ke bagay sa-a vin pase, gen anpil moun k'ap pale yo di, yo pa, tan yo pa kwè se bagay pwofesi, se de Bondye, yo di se, se moun, lè yo te fè kwè sa, pandan tranblemandetè a t'ap pase, yo t'ap rele, lè yo wè l paka fin pase, yo wè l de zewo pwen sis la vin pase, yo wè anpil moun ap kriye, yo di bon genlè bagay la pap janm kanpe. Gen anpil moun ki te di se, se bagay, ke se, 00:22:00se bagay ki pase anba tè a, k gen anba tè a ki, se bal yo tire, sa k fè ke, men kòmsi tranblemandetè a pa vle rete konsa. Yo te di konsa, bon, gen anpil moun ki t'ap di se faz Ayiti a menm ki deplase, maintenant li pa ka kontre, se sa k fè li pa ka rete. Chak moman li vini li retounen, li vini, li tounen. La, lòm, an palan, an palan de lòm an Ayiti, nou menm menm, pèp Ayisyen an, pa t vin kwè vre, yo t'ap reyisi, peyi a t'ap reyisi. Poutèt yo, yo, yo, poutèt jan yo te wè bagay yo t'ap pase, yo te wè tranblemandetè a pa t janm kapab rete, ale vini, ale tounen, ale vini, ale tounen, gen anpil moun ki t'ap kriye, ke yo t'ap pèdi, men m' vle fè w konnen, e, gen anpil bagay ki pase, jan 00:23:00tranblemandetè a pase a, ki pase nan tout lòt peyi yo, Chili, li pase konsa. Men nou menm, pèsonèlman, nou pa t fè preparasyon pou sa, nou pa t fè preparasyon pou sa, poutèt kay yo te, pa t gen gouvèlman ki te pou prepare yon bon bagay pou nou, ki te pou prepare yon kay, bon kay pou nou te, pou bagay yo te vin pi, o fi a mezi, vin pi bon lè tranblemandetè a vin pase pou nou te kapab viv pi byen. Pou l te kab pran soukous la, pou n te kab viv pi byen. Alò l vin pase konsa, anpil moun mouri poutèt kay yo pa alèz. Gen gwo bilding [Mal konstwi] mal konstwi, tout tonbe atè, tout kraze. Akoz ke nou pa gen bon, bon fondasyon, poutèt ke sa k fè sa. Nou vin sibi yon bagay la-a tou, anpil Ayisyen mouri, anpil Ayisyen mouri. Anpil Ayisyen te konnen ke bon nou pa t'ap viv ankò, OK,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : nou pa t'ap viv ankò. A "Santo Domingo", li te pase a
00:24:00trann--, trann-senk segonn, la l pase, li te pase a trant, isit an Ayiti, li dire trannsenk segonn nan tout kò Ayiti a, li vin fini a peyi a nèt. AKoz ke nan kapital la, li chita la, l fè dega. Nou pa gen vil ankò menm, menm. Peyi dAyiti anfondre nèt! nèt. Kraze, kraze, kraze. Pa gen anyen ankò. Lè w, Kapital Pòwoprens la nou te genyen an, se pa li nou gen ankò. Kounye a, lè w wè yon Ayisyen ap mache, ou wè peyi a tris. Nou menm Ayisyen, nou tris tou. Poutèt akoz peyi nou kraze, nou vin, nou tris. Poutèt nou pa t wè peyi nou t'ap mache konsa…ENTÈPRÈT : Vi a pa menm, pa menm jan
CHRISPAIN MONDESIR : Vi a pa menm jan ankò.
[Pase, Gouvènman tou pa pran ka de nou.] Ou wè, Gouvèlman an pa pran ka de nou, nou, nou, ou konprann? Kounye a se èd Ameriken n'ap tann, èd etranje k'ap vin ede nou. Gen 00:25:00Ayisyen an yo ki pèdi afè yo. Yo pa genyen anyen ankò. Yo pèdi kay yo. E sa k fè ou jwenn anpil Ayisyen anba ti tant sa-a! Kay yo kraze, lè fini yo vin pè rantre anba kay ki rete a. Yo pa konn kisa k pral pase ankò. Yo vin pè. E sa k fè, kont ke la-a nou menm nou bezwen èd, e èd sèlman nou ap tann, ki pou ta ede nou, pou nou wè si yo ta rebati an Ayiti, pou peyi nou vin yon jan amelyore, pou nou viv trè byen, OK?CLAIRE PAYTON : m-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Ça va.
ENTÈPRÈT : OK. Ey! Alors il dit que, uhm, après l'évènement les rumeurs
circulaient, alors, disaient que c'était une arme chimique que les Américains voulaient essayer. Justement. C'était dans, c'était dans, alors, c'était dans le, le milieu sous-marin.CLAIRE PAYTON : m-hm
ENTÈPRÈT : Donc euh, puisqu'on a dit, alors, ils ont essayé, euh, euh,
l'arme, comme ça. Cela a provoqué le tremblement de terre. C'était une 00:26:00version comme certains croyaient que c'est Dieu qui a occasionné le tremblement de terre. Donc euh, plusieurs rumeurs disaient plusieurs choses.CHRISPAIN MONDESIR : m-hm
ENTÈPRÈT : Il y avait plusieurs versions sur le tremblement de terre, OK.
Donc, selon lui, il dit que notre Gouvernement est très irresponsable puisque les Haïtiens sont délaissés, abandonnés à eux-mêmes.CHRISPAIN MONDESIR : m-hm
ENTÈPRÈT : Donc euh, ils attendent, nous autres Haïtiens, uhm, on attend de
l'aide, uhm, comme si, au niveau international, les Etats-Unis ou les autres pays, bien que l'évènement, uhm, a été produit dans plusieurs pays, OK ?CLAIRE PAYTON : m-hm
ENTÈPRÈT : Sauf que en Haïti, on n'a pas été éduqué, donc, on n'a pas eu
de prépara…de préparationsCHRISPAIN MONDESIR : Non.
ENTÈPRÈT : pour ça.
CHRISPAIN MONDESIR : OK.
ENTÈPRÈT : Donc, notre éducation ne con, ne consistait pas dans les
constructions parasismiques ou comme si, comme si, de manière à qu'on, qu'on, qu'on sache se préparer, comment se comporter,CLAIRE PAYTON : m-hm
ENTÈPRÈT : hein, hein, hein, comme si, en cas de tremblement de terre, à
tous les niveaux. Donc euh, ça a dû se passer en Haïti, donc, on a subi le 00:27:00choc, disons, en entier. Donc euh, par rapport à l'irresponsabilité de, du Gouvernement, donc le peuple est carrément délaissé, abandonné à eux-mêmes. OK ? Donc euh, donc euh, il croit que si le pays doit être reconsruit, ça sera de toute façon à partir de l'aide qu'on va recevoir de, de l'extérieur, des Etats-Unis ou d'autres pays qui voudraient nous supporter comme ça pour démarrer avec la recons, reconstruction du pays.CLAIRE PAYTON : m-hm
ENTÈPRÈT : C'est ça.
CHRISPAIN MONDESIR : OK. C'est ça.
CLAIRE PAYTON : Uhm. Et, est-ce que vous voulez continuer ou est-ce que je peux
poser quelques questions ?ENTÈPRÈT : Ce serait mieux que tu les poses
CHRISPAIN MONDESIR : An-han!
CLAIRE PAYTON : OK, OK. Et, pourquoi tu penses, c'est, en ton avis, tu as dit
de plusieurs théories de, de, de ce qu'a provoqué l'évènement mais en ton avis pourquoi et comment l'évènement est passé?ENTÈPRÈT:Voilà. Ça veut dire à partir de plusieurs versions que, e, paske
gen moun ki kwè ke se Bondye ki 00:28:00CHRISPAIN MONDESIR : m-hm
ENTÈPRÈT: ki, ki frape Ayiti,
CHRISPAIN MONDESIR : m-hm
ENTÈPRÈT: gen moun tou ki panse tankou se zam chimik ke Ameriken t'ap itilize
CHRISPAIN MONDESIR : m-hm, m-hm, m-hm
ENTÈPRÈT: nan, nan, anba lanmè,
CHRISPAIN MONDESIR : m-hm
ENTÈPRÈT: alò, gen plizyè vesyon de tranbleman de tè men ou menm bò,
kòmsi, avi pèsonèl ou, kisa w panse, byenke w kretyen,CHRISPAIN MONDESIR : m-hm
ENTÈPRÈT: OK, kisa w panse ki te okazyone tranblemann tè la paske l rete yon
kastwòf natirèl.CHRISPAIN MONDESIR : en-hen
ENTÈPRÈT: Èske w panse se yon katastwòf natirèl, oubyen se Bondye oubyen
eske se Ameriken k vrèman, kòmsi, lan esè zam li an, tousa ?CHRISPAIN MONDESIR : Oke. Non, non, non. M pa panse se Ameriken, ni m' pa panse
se lòt nasyon, de, de, de, èske w wè ? M' panse ke se Bondye k'ap fè travay li. Poutèt li te pale lan Labib, Li te di sa gen pou l pase. Tranblemandetè gen pou l pase nan tout lemond antye, nan tout peyi a nèt. Eke nou menm, si nou vin resevwa chòk sa-a la-a, aktyèlman la-a, nou pa, nou pa enkyete pou nou di se Ameriken, se tan dot, lot peyi, se travay Bondye. Ok ?CLAIRE PAYTON : Ouais
CHRISPAIN MONDESIR : e l gen pou l fèt ankò poutèt daprè Labib.
CLAIRE PAYTON : E, poukisa Bondye a choisi Haïti pour commencer le travail de
00:29:00ces natures?ENTÈPRÈT: Alò, poukisa Bondye chwazi Ayiti pou kòmanse avèk travay li? Ça
veut dire : aspè pwofetik lan, puiske Labib, Bondye te, te, le, l', uhm, LabibCHRISPAIN MONDESIR : M'ap ba l repons. OK. Non, non, non.
[Sa te kòmanse anvan.] Non, Li pa t kòmanse an Ayiti sèlman. Li te kòmanse an Chili, l te kòmanse nan lòt peyi anvan. Dèzavan nan lòt peyi yo, aprè li vin travèse. An katreven senk, an, an de mil senk, an de mil senk, dabò, nou te resevwa ke yon soukous de tranblemandetè,CLAIRE PAYTON : m-hm
CHRISPAIN MONDESIR : men se pa t konsa, se pat konsa l te pase. Li te pase, li
vini li fè yon tisouke : bidi, bidi, bidip! Est-ce que vous voyez, l'ale. Aprè sa, nou, nou, nou pa t konnen afè tranblemandetè a menm. Men lòt peyi te konnen l déjà. E pa sèl an Ayiti Bondye, e, konnen ke pou l, pou l fè l pase annavan, pipli souvan. Se lòt peyi yo avan, e apre l te vin pase an Ayiti. An chili l te pase an premyeman. An dezyèmman la-a l vin pase an Chili. E lòt 00:30:00kote yo, l te pase.--ENTÈPRÈT: --Mexique aussi--
CHRISPAIN MONDESIR : --Mexique aussi [Sak fè l pa kraze]--
Sa k fè li pa kraze, e, jan l li fè lòtbò yo, e poutèt nou menm nou mal bati. Nou, nou mal,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : nou pa t prepare pou sa, e sa k fè l pase. Men, se pa
Bondye ki chwazi e sèl an Ayiti a pou l vini.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Ok. Dakò.
CLAIRE PAYTON : OK
CHRISPAIN MONDESIR : That's it.
ENTÈPRÈT: Voilà. Alors, il croit que c'était découlé de Dieu. Ça veut
dire c'est Dieu qui a occasionné le tremblement de terre. Cependant, il ne croit que c'est, que Dieu a commencé en Haïti parce que c'est, ça a été produit en Chili, euh,--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --dans un premier temps, ça s'est reproduit ensuite au Mexique. Donc,
les autres pays également avant Haïti ont été frappés. Sauf que, par rapport, uhm, à notre structure qui ne répond pas du tout au séisme, donc, les pays étaient plus ou moins avertis ou avisés, comme ça ils, ils, ils, alors, ils avaient, ils avaient pu resister-- 00:31:00CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --ou, comme si, comment, ils ont su comment se comporter par rapport
à un tremblement de terre. Donc, pour nous autres Haïtiens, on a été frappé gravement c'est parce que le peuple n'a pas été reçu, alors, n'a pas reçu l'éducation à ce niveau là--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --OK? Donc, on n'a pas été éduqué de manière à ce que, comme si,
qu'on sache comment se comporter ou comment vivre un tremblement de terre--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --comment se protéger en cas de, de, d'éboulement, en cas de, de,
de, d'effondrement tout ça. Donc euh, Claire, euh, alors j'allais dire quelque chose. Alors, c'est son, c'est sa version de, de, de--CLAIRE PAYTON : --OK.--
ENTÈPRÈT: --Voilà.
CHRISPAIN MONDESIR : Ok, Claire. E-e, m'ap di w ke genyen, e, Ayisyen tou gen
yon sistèm lakay yo, Bondye fè sa tou poutèt gen anpil mechanste nan peyi pa nou an tou. Akoz ke Bondye, levanjil preche toupatou yo pa janm kwè, ke Bondye menm lè l'ap fè travay li sa k pi mechan yo, l pase, li di zafè, li kraze. 00:32:00Bagay la fèt pa volonte Bondye. Gen moun ki fè enkredilite, lè tranblemandetè a pase Bondye di bon, sa-a prale : Chhht! Gen yon pwovèb ki di w tou, fò m di w sa an Kreyòl : "Nan mitan diri, ti wòch goute grès". Sa vle di lè yon moun ou fè peche, gen bon an k nan mitan bon an, Jezi di bon, m'ap pran sa-a. Li te nan mitan mechan-an, l tou pase. Tan pou mechan-an rete, li tou pase tou. Men moun ki kwè nan Bondye a tou l ka eritye le Royaume des cieux, moun sa-a. Men antouleka, Bondye fè travay li. An Ayiti bay anpil mechanste tou; gen anpil sakrifis ki fèt. Bondye menm di konsa : « Bon, m'ap pase, jou pa m nan m'ap pase. Pa gen anyen k pou fè m pa pase, m'ap kraze. » Li te ka pase an Chili, li te ka pase nan tout kote yo li pa t fè dega konsa, men kote l jwenn plis mechan-an, Claire, la l fè dega. Ok, ça va.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Donc, uhm, il dit que, uhm, Dieu par rapport au niveau de
méchanceté, de criminalité que, que, qu'il y a en Haïti, donc, Dieu a voulu 00:33:00frapper les méchants en Haïti. Cependant, il n'a pa évité certains croyants, parmi les méchants.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Donc, ceux qui croient, alors les Protestants ou les Chrétiens
qui ont, qui ont, alors, qui ont été victimes pendant, pendant l'évènement, donc, Dieu a profité pour les enlever.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : C'était une chose de ce genre,
CHRISPAIN MONDESIR : Oke, oke.
ENTÈPRÈT : OK. Donc euh, les méchants ont péri également, quelques des
justes aussi. Parce que Dieu l'a voulu ainsi. Cependant, il savait qu'il allait, qu'il allait frapper Haïti parce que le taux de criminalité, de méchanceté était trop élevé. Donc, Dieu a voulu frappé Haïti, parce que, uhm comme si, la vie en Haïti, la façon de, la façon dont les Haïtiens fonctionnent, ça veut dire c'est un petit peu--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT : fétiche, c'est une explication comme ça, donc euh, cela ne lui
plaisait pas. Donc, il a voulu, c'est comme pour donner une leçon--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
CHRISPAIN MONDESIR : --M-hm--
ENTÈPRÈT : --aux Haïtiens, OK? Voilà.
CLAIRE PAYTON : Est, est-ce que vous pensez que, il marche, le travail de
00:34:00Dieu ? Que, ce qu'il a envie de faire, est-ce que tu vois que, il a marché que maintenant il y a moins de crimes, moins de criminalité ?ENTÈPRÈT : Vwala. Èske w panse, bon, aprè Bondye fin frape mechan yo konsa.
Kòmsi, èske w panse travay la reyisi, pliske, kòmsi, Dye te fape mechan yo vrèman, men èske pa gen mechanste ankò ?CHRISPAIN MONDESIR: Ok. E, e la-a, w'ap wè li fin fè, li fin fè mechanste sa
yo, gen anpil ladan yo k pase. Gen anpil moun ki te gen dyab lakay yo, tout moun sa yo, gen djab yo k kouri, yo ka, y'al kache. Men gen moun ak tou sa yo pa, yo pa vle, yo pa vle repanti. Yo ret menm jan [Genyen k repanti, genyen k pa vle repanti.]. Genyen k repanti. Gen anpil moun ki repanti. Ok.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR: Gen anpil moun ki repanti. Menm, gen, e menm jan an tou gen
anpil moun ki vin reprann jan yo te ye a, yo retounen nan menm bagay la yo te ye. Sa vin kont ke, [Paske yo te di sak pi mechan ap vin pi mechan.]. Ou konprann? Poutèt yo te di sa k pi mechan pral pi mechan. Sa vle di, w'ap vin gade, yo toujou kanpe sou menm, menm, menm bagay yo 00:35:00kanpe a. Akoz ke Jezi menm, Bondye konn kisa l'ap fè. Se sa k fè w wè, tout tan Bondye di konsa: "kite sa w t'ap fè a, pa fè l ankò. » Ou t'ap fè mal, kite fè l. Ou t'ap fè byen, sa k'ap fè byen kontinye fè byen. Fè byen, lè Jezi vini, ou kab eritye le Royaume des cieux, Bondye kapab padone peche w yo tou epi, Men, k ki genyen, bagay sa-a vin pase, yo vin kouri repanti. E aprè, lè yo vin wè tranblemandetè a vin sispann, li pa souke tè a ankò, yo vin tounen nan menm bagay yo ankò. Sa yo se pwoblèm pa yo avèk Bondye ke mwen menm, nou menm Lòm nou pa ka konnen l. Men nou menm, lòn, Lòm, n'ap suiv tout sa k'ap fè mal yo, tout sa k'ap fè byen. Ok.ENTÈPRÈT : Donc, il dit que, euhm, il croit pas que, comme si, que les gens
se sont repentis vraiment. Mais, uhm, Dieu appelle tout le monde à la repentance. Bien entendu, après le tremblement de terre, on a enregistré 00:36:00beaucoup de gens, comme si, beacoup de converstions,CLAIRE PAYTON : m-hm
ENTÈPRÈT : OK. Donc, les gens qui ont changé, qui ont changé de sectes,
donc, de religion comme ça,CLAIRE PAYTON : Oui, oui
ENTÈPRÈT : est-ce que tu vois? Donc euh, uhm, le taux de criminalité, selon
lui, hm, comme si, n'a pas été, comme si, diminué, est-ce que tu vois? Donc, les gens, ça c'est une approche prophétique également, donc, ceux qui étaient méchants deviendront encore plus méchants. Cependant, il y a des gens qui se sont convertis après l'évènement, alors, ils ont eu peur comme ça, ils sont précipités, ils se sont convertis. Mais cependant, une fois que les répliques ont cessé, donc, ils sont retournés à leur état, uhm, antérieur, est-ce que tu vois?CLAIRE PAYTON : m-hm
ENTÈPRÈT : Comme si, à l'état où ils étaient avant dans la mauvaise vie
ou ce qu'ils faisaient de mal avant ça. Donc, c'est ça. Il ne croit pas que les gens, comme si, uhm, on a cessé d'être méchant, on acessé d'être criminel mais il y a beacoup de gens qui se sont repentis. Donc, c'est à Dieu 00:37:00de faire son travail. C'est ce qu'il croit.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : voilà.
CLAIRE PAYTON : Est-ce que vous pensez que Dieu est faché avec Haïti à cause
de Vodou du tout ou à cause des autres spiritualités qui sont en Haïti?CHRISPAIN MONDESIR : Owi, wi, Dieu, Dieu s'est faché! Li fache menm. Poutèt
ke akoz ke w'ap fè bagay ki mal Bondye pap janm avèk ou. L'ap fache avèk Vodou, l'ap fache avèk, l'ap fache avèk, Bondye pa renmen moun k'ap fè mal, l'ap fache avèk tout sa bagay ki mal ou fè. E sa lCLAIRE PAYTON : Mais c'est pas particulièrement Vodou, c'est toutes formes de,
de méchanceté ?ENTÈPRÈT : méchanceté, voilà.
CHRISPAIN MONDESIR : Se tout, tout mechanste. Moun k'ap tiye moun. Gen moun,
w'ap Ayisyen an vin dèyè lajan, li bezwen lajan w'ap wè l'ap fè yon seri de vye bagay, w'ap wè l'ap touye menm moun parèy li--[Al vann]--al vann moun pou boul bolèt. E-e, w'ap jwenn moun nan bezwen gen anpil lajan epi w'ap wè l fè sakrifis avèk menm tèt pa l, san pa l la, menm, menm san pa l la menm, epi l'ap fè posibilite l. 00:38:00--[Tankou Sodòm e Gomò.]--Oke! Sodòm e Gomò yo, k'ap fè vye bagay, moun k'ap viv nan madivinèz, masisi. E, akoz ke de moun sa yo, eke yo vin, yo vin, yo vin, Bondye vin ak, vin lage yon flo sou moun sa yo, li vin fache kont yo. --[Li fache kont yo]--Ou konprann?CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : M' wè, bagay sa yo antre twòp nan peyi a. Yo vin kòmant
y'ap fè yon pakèt vye bagay Bondye pa ta renmen nan sa. Ke mwen menm, e, Claire, si w ta wè m pale konsa, eke w wè m pale byen vit, gen bagay yo ou wè k ta vin tankou ou pa ta fin bagay yo, konnen mwen menm m se yon moun ki t'ap viv lan Repiblik Dominikèn, lang mwen on tijan-an bagay, m pale plis rapid, e si w ta wè m fè kèk ti fot nan sa m ap di yo, eke se pa fòt mwen poutèt ke m t'ap viv byen lontan dèyè a eke tou sa, se Ayisyen m ye. Se Ayisyen m ye, m ba w anpil ti bagay nan bagay sa yo la-a ki trè, m byen kontan tou, eke, Ça va.ENTÈPRÈT : Alors, il dit que, m' espere ke m'ap sonje, ll dit que, il dit
00:39:00que, alors, il y a une histoire biblique, l'histoire de Sodome et Ghomorrhe, donc, il y avait beaucoup de vices contre nature, c'était, comme si, c'était une vie contre nature, c'est, c'est, c'était carrément révoltant. Donc, à cette époque-là, en ces temps-là, Dieu s'était révolté ; il a détruit Sodome et Gomorrhe. Donc, il a référence à cette histoire pour le cas d'Haïti, parce que il y a beacoup de vices contre nature ; ça veut dire lesbiennes, pédérastes, voilà, est-ce que tu vois? Comme si, le niveau, ça veut dire la chose n'est pas typiquement Vodouesque ; ça veut dire c'est pas lié seulement au Vodou,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : OK. Mais c'est toutes formes de méchancetés, toutes formes de
choses malsains peut révolter Dieu. Donc, une fois que Dieu se fache, la chose, comme si, il est révolté par rapport à certaines choses, certaines pratiques, euh, euh, qui, qui, qui ne le, qui ne lui plait pas du tout, donc, il se fache, comme ça, il réagit par rapport à ce qui, à ce qui lui, qui, qui le fait révolter. 00:40:00CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Donc, c'est ça. Exactement.
CHRISPAIN MONDESIR : Oke, di li, e, di l ke, jan m te di w la, di l ke mwen menm
gen de fwa m ka gen fot lan bagay yo epi…ENTÈPRÈT : Oke, se sa.
CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Alors, il dit que, euh, avant ça il vivait au République
Dominicaine, à la République Dominicaine, est-ce que tu vois--CLAIRE PAYTON : --Ouais.--
ENTÈPRÈT : --donc euh, il, alors, sa, il parle un peu rapide ensuite le langage
n'est pas trop aisé parce que, tu vois, donc euh,CLAIRE PAYTON : ouais, ouais
ENTÈPRÈT : c'est, c'est un mélange de plusieurs langues, donc c'est ça.
CLAIRE PAYTON : ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : C'est très bien ça.
CLAIRE PAYTON : Est-ce que tu peux pas rappeler les réactions parmi les, les,
les Dominicains à le tremblement de terre en Haiti ? Est-ce que tu, est-ce que tu connais comment les, les Domincains ou l'Etat Dominicain a réagi pour, pour, soit pour aider Haiti, sois pour ne pas aider Haiti? Je ne sais pas.CHRISPAIN MONDESIR : OK, OK. Je sais. E-e, Dominiken menm, pou ale Ayiti, Pouke
Dominiken pou mwen menm y'ap viv nan peyi dAyiti ki trè byen. Pouke se pou 00:41:00sela, lè y'ap viv an Ayiti ke yo jwenn anpil Ayisyen pa fè yo anyen, y'ap viv alèz, yo vin antre met biznis yo tou. Eke akoz ke fè Ayisyen yo ap travay ansanm avèk yo, yo touche ti kòb tou, yo byen. Byen an ede, ede Ayiti. Eke, m' trè byen kontan tou pou wè lè Dominiken an vin met travay nan peyi a tou. Sa fè ke, koz ke Dominiken vin mete travay nan peyi a tèlke gen, genyen k vin mete famasi, magazen, genyen k vin ki mete makèt. Aprè de sa, e, yo vini ede bagay peyi a tou, yo vin ede akoz ke gen Ayisyen k pa t jwenn travay, yo vin jwenn travay, e, e, pou sila ke Ayisyen, gen anpil Ayisyen k mouri nan bagay sa yo tou. E pou sa tou, gen anpil Dominiken sa k fè anpil Dominiken yo mouri tou, e poutèt ke yo te vin ap, ap travay isit.Yo pa t janm konnen si l vin, sa t'ap vin pase. Tankou Otèl Montana, Otèl Montana gen anpil Dominiken ki mouri, 00:42:00anpil ''MINUSTAH'' ki mouri. Eke tout moun sa yo se Dominiken yo ye. Se isit yo te ye, se nan travay yo t'ap menmen mouvman, yo t'ap met travay nan peyi dAyiti. Eke sak fè ke pwoblèm sa vin pase yo vin arive, fanmi yo vin arive pèdi yo, yo mouri. Men san e pa sa, yo pa t vle vin met travay yo pa t'ap mouri konsa. Eke, yo t'ap ret chita nan peyi yo. Se poutèt sa tou m wè yo, yo byen boule, poutèt ke yo byen, byen viv ak Ayisyen ; e tout sa m kapab di w. --[Yo mechan!]--Poutèt ke, menm si, menm si genyen yo di tou, ki, ki, ki mechanENTÈPRÈT : Yo trè mechan!
CHRISPAIN MONDESIR : ki trè mechan.--[Ayisyen menm, Ayisyen menm dakò]--Oke.
--[pou lè y'ap vi lan peyi w, yo viv byen avè yo, men yo menm menm] --Wè, wi, wi. Sa, sa, wi, se vre, men antouleka, gen, konn genyen tou, gen Ayisyen tou, ou konnen, le pwoblèm ke yo fèENTÈPRÈT : Mais le peubple Haïtien, yo trèzospitalye.
CHRISPAIN MONDESIR : Ayisyen. Ok
00:43:00ENTÈPRÈT : Voilà.
CHRISPAIN MONDESIR : Se trè byen, poutèt ke mwen menm m toujou kwè ke
Dominiken gen anpil Ayisyen k'ap viv lakay yo nan Repiblik Dominiken. Ak tout sa ke y'ap tiye Ayisyen ; men, kòm se vwazen nou ye, yo oblije, lè bagay la mal nan peyi nou isit an Ayiti, yo oblije janbe nan peyi Repiblik Dominiken y'al chèche vi. Men nan de vi a y'ale chèche a tou, yo konn jwenn gen volè Dominiken ki bare yo, yo pran lajan sou yo, yo rale kouto sou yo, yo rale zam sou yo, yo pran lajan sou yo. Men an menm tan tou, konn gen sa tou nan peyi nou tou. Konn gen Ayisyen tou k konn fè sa avèk Ayisyen parèy li tou, ki tiye li, l pran sa l genyen. Men, antoulaka se vwazen nou ye. Tranblemandetè a pase la-a, Dominiken e yo k vin ba nou èd, premyeman. Dominiken antre vin ba nou èd, vin ede nou nan peyi a ak tout sa. Yo pote dlo, yo pote manje, apre Ameriken antre. M kapab di w sa la, yo antre anvan Ameriken poutèt, wi e yo k 00:44:00te vini avan. Yo Antre, apre Ameriken vini, apre Kolonmbi antre, apre Fransè antre. Men Dominiken, Prezidan Leonel Fernandez antre premye avèk gwo aparèy vin al Palè Nasyonal, ap mande pou yo deboure moun, yo tout vini avèk tant, yo mete yo menm, yo ede Ayisyen yo fè anpil kèlke choz. Sa, se Dominiken.CLAIRE PAYTON : m-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Ok, se trèbyen sa.
CLAIRE PAYTON : Ou vle do ?
CHRISPAIN MONDESIR : OK, ça va, merci.
ENTÈPRÈT : Il dit que les, les Dominicains étaient les premiers à être,
comme si, à venirCLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : à l'aide, en, en aide aux, aux Haiïtiens. Il a fait mention de
plusieurs choses. Il dit que les Dominicains, ils étaient beaucoup à implanter le sol Haïtien, à s'installer en Haïti parce que il y en a, il y en a qui travaillaient par exemple à l'Hôtel Montana. Ils, certains d'entre eux étaient venus implanter leur business, comme si, soient supermarchés ou 00:45:00hôtels en Haïti.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Donc, c'est à partir de là qu'ils ont été victimes du séisme.
OK. A part, les conflits ou les rivalités entre les Haïtiens et les Dominicains, parce que, tu sais, les Haïtiens, alors, les Dominicains en un certain temps, l'histoire OK. Il y a une sorte de rivalité entre les Dominicains et les Haïtiens. Donc, ils ne s'entendent pas vraiment. Mais n'empêche que, uhm, après l'évènement, uhm, le Président Fernandez était le premier à se décider à intervenir, uhm, au, à la situation, dans la situation, euh, euh,--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT : --d'Haïti. C'est ça.
CLAIRE PAYTON : Uhm, est-ce que tu penses que il y a, est-ce que tu me décrire
un peu les, les relations traditionelles, peut-être pas exactement ton avis mais ce que les gens disent sur la relation Haitiens et Dominicains ? Comme toi, tu as une position vraiment intéressante parce que tu es Haïtien mais que 00:46:00tu as passé la plupart de ta vie en République Dominicaine et que tu, tu, tu, tu te sens très à l'aise là-bas, mais je pense que ça c'est pas comment la plupart des Haïtiens pensent, tu sais, tu sais.ENTÈPRÈT : Oke. Donk, enm, kòmsi, pou ta bay sa w panse egzakteman, paske se
diferan, ou menm ou veki an Repiblik Dominikèn, ou pase anpil tan an Repiblik Dominikèn, donk, sa, avi w de yo, kòmsi, pa, se pa sa tout moun panse. Men l t'ap renmen konnen, kòmsi, la plupart des gens, plupart, uhm, majorite moun ki pa swa pase an Repiblik Dominikèn oubyen tou ki, ki pa konn ale,CHRISPAIN MONDESIR : m-hm
ENTÈPRÈT : pozisyon yo, sa yo konn panse de Dominiken, relasyon an? Vwala.
CHRISPAIN MONDESIR : Oke sa va, sa va. Ok se trèbyen. Eke, mwen menm, sa ke
mwen panse nan la Repiblik Dominiken, ke m viv an la Repiblik Dominiken, ke m viv trè byen. Dominiken viv trè byen avè m. E ke, sa sèlman m kapab di w, m gen ak denesans pa m Dominiken, m gen Kat Didantite m Dominiken. Sa vle di, m 00:47:00vle di w ke, mwen viv la Repiblik Dominiken trè byen. Mwen pa janm gen anyen ki pase mwen. Mwen konn tande yo fè Ayisyen mal.CLAIRE PAYTON : m-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Men mwen menm, mwen pa wè sa, mwen pa we sa. Yo boule
kòm frè e sè ansanm avè m.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Poutèt mwen menm, m etidye, m fè Twazyèm Segondè nan
la Repiblik Dominiken, El Tercero Curso, nan Repiblik Dominiken. Ke m gen de Ak de Nacimiento Dominiken, m' gen, m' fè pitit laba-a ; m' gen de pitit Sendonmeng. Eke m' viv nan peyi a trè byen. Mwen wè gen Ayisyen k viv trè byen : ki gen komès laba-a, ki gen magazen, ki gen tout bagay, ki gen machin.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : M' wè y'ap viv trè byen. Men, si, konn genyen vrèman,
gen de Ayisyen k konn rive, ki gen chimè nan yo menm, lè yo rive laba-a, yo pra l mank Dominiken dega, yo pral antre nan bagay Dominiken.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Sa vin kont ke, Dominiken kapab, genyen y'al volè,
Dominiken touye yo. Mwen menm, mwen pa kont sa, si yon Dominiken al volè yon 00:48:00bagay Ayisyen l' touye l, sa mwen pa mele. Si Ayisyen an al volè bagay Dominiken l' tiye l, sa mwen pa mele. Sa tout majorite moun ki konnen ni Ameriken ni tout nasyon konnen. Depi se yon moun ki volè, k'al fè vyolans ; yo bat ou, swa yo touye w lan vyolans lan osinon w'al fè yon bagay ki mal, sa menm tout Chèf Leta pap kont, Chèf Leta a pap kritike w. Se poutèt sa tou, gen Chèf Leta ki, ki kritike Dominiken, dèske yo touye yon Ayisyen laba-a. Gen chèf Ayisyen tou, gen chèf Dominiken ki kritike tou, Ayisyen touye yon Dominiken ; se kritik. Men gen Dominiken an ki fè mal. Gen Dominiken an, chèf Dominiken an pran l, li mete l nan prizon poutèt ke l touye yon Ayisyen.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Ce n'est pas possible! Li pa dwe touye yon Ayisyen. E
00:49:00poutèt sa tou, gen yon Ayisyen k touye yon Dominiken, Ayisyen an pa dakò, chèf Ayis, le Gouvèlman pa dakò.CLAIRE PAYTON : OK.
CHRISPAIN MONDESIR : Se poutèt sa, gen anpil moun ki di Dominiken maltrete
Ayisyen. Pou mwen menm, bagay la soti de kote : Ayisyen touye Dominiken, Dominiken touye Ayisyen.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Alò mwen menm, gen Ayisyen ki chimè, ki antre nan kidnaping,
CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : ki vle anpil lajan, k'al kidnape Dominiken,
CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : konsa gen Dominiken tou k antre isit k'ap volè bèf
Dominiken, Ayisyen yo. Sa vin tonbe ni mwen menm tou, pou mwen menm ki viv a Dominiken, ki viv a Ayisyen,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : m pa pran sa pou yon gwo pwoblèm.
CLAIRE PAYTON : Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : Pou pwoblèm mwen pran l. Chak fè lòt yon bagay ki mal.
CLAIRE PAYTON : OK.
CHRISPAIN MONDESIR : OK, that's it.
ENTÈPRÈT : Alors il a vécu, uhm, en République Dominicaine, donc, il n'a
pas eu grand-chose à reprocher aux Dominicains parce que pendant sa période, euh, euh, son passage en, à Saint Domingue, il a vu que, qu'il y avait des 00:50:00Haïtiens qui avaient des magasins, qui avait une vie, qui menaient une vie, uhm, à Saint Domingue, tout comme lui. Donc, les relations entre lui et ses proches ou ses entourages et les Dominicains, donc, il n'avait, il n'a, il n'a pas eu grand-chose ou il n'a, il n'a eu, il n'a eu rien à reprocher, uhm, dans ses relations ou dans les relations entre les autres Haïtiens qui vivaient dans ses entourages, dans les entourages ou dans les parages, si tu veux, donc, il n'a, il n'a rien à reprocher vraiment. Mais cependant, il croit que ou il pense que si un Dominicain vole à un Haïtien, quelque chose à un Haïtien et que, uhm, l'Haïtien a réagi et qu'il lui a ôté la vie, c'est comme si ce serait justice, se faire justice.CLAIRE PAYTON : M-hm
00:51:00ENTÈPRÈT : Et, de même qu'un Haïtien vole quelque chose à un Dominicain,
si le Dominicain le tue,CHRISPAIN MONDESIR : M-hm
ENTÈPRÈT : tue l'Haïtien, est-ce que tu vois ? Donc, c'est, c'est, c'est
pareil à faire, à se faire justice,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : est-ce que tu vois? Donc, il voit que le mal se trouve dans les
deux côtés, c'est vice-versa,CHRISPAIN MONDESIR : Oke.
CLAIRE PAYTON : Ouais.
ENTÈPRÈT : est-ce que tu vois? Donc euh, si lui-même pendant sa période,
durant sa période à Saint Domingue, il a vécu, il a survi, uh, il a survécu à Saint Domingue, donc euh, il n'a, il n'a, il n'a pas eu grand-chose à reprocher. Donc, il vivait très bien là-bas.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : C'est ça ?
CHRISPAIN MONDESIR : Oke. Se sa.
ENTÈPRÈT : OK. Donc euh, donc, si quelqu'un pose problème à autre donc,
c'est bien ou c'est normal que, que la personne réagisse. OK. Donc, pour lui, il ne trouve pas grand-chose à reprocher aux Dominicains.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Donc, le, le Dominicain a fait du mal à l'Haïtien, l'Haïtien
aussi a fait du mal au Dominicain. C'est ça, voilà.CLAIRE PAYTON : OK.
CHRISPAIN MONDESIR: Voilà.
CLAIRE PAYTON : Et, pourquoi si tu habites en, en République Dominicaine et tu
as ta famille là-bas, tu choisis de rester en Haïti dans les camps?CHRISPAIN MONDESIR : O! Ok, ok, Je vais répondre. Eke, mwen pa gen okenn
pwoblèm ke mwen m'ap viv nan Repiblik Dominiken, li pa fè m anyen tou. E si m'ap viv an Ayiti tou la-a, m poko ale ou wè m la-a an Ayiti, se poutèt ke 00:52:00mwen t'ap travay avèk konpayèl mwen yo, se Dominiken yo ye, e m gen fanmi m tou tranblemandetè pase yo an Ayiti. Eke m pa wè mwen menm k'ap kouri kite yo konsa. Pou m'ap kouri pou m'al viv san ke m pa wè yo chita e nan lari an yo ye, yo, yo poko nan yon kay yo. Epi pou m kouri kite yo nan lari a, pou m al viv laba-a byen. Poutèt laba-a m m konnen m'ap byen, lè m rive Sendonmeng m konnen m'ap viv byen. E pou m kite fanmi m nan lari an pou m'ale Sendonmeng, m' wè l mal. Ankò, se akoz ke m gen konpayèl mwen yo, manman yo byen avè m, papa yo byen avè m. Epi lè yo rive, pou yo, m wè yo pral plenyen nan tèt mwen, y'ap kriye, lè yo wè m, pou yo wè pitit yo mouri. Pouke gen tan dot Dominiken ki mouri isit, ki mouri, anpil Dominiken. Pou mwen menm mwen konnen de uit Dominiken konpayèl mwen k mouri, sa-a se sa mwen konnen. Men apre de sa, sa ki 00:53:00mouri a lenteryè de Petyonvil, de Kafou, de tou lantouraj de, de, de, de, de, de Kapital la e ke m pa konnen. Men pou mwen mennm, sa k fè mwen m rete la toujou, ke m pa ale toujou, al Sendomeng. Se poutèt krent fanmi mwen. Poutèt m' wè yo nan lari an toujou. E ke mwen wè mwen menm mwen gen papye Dominiken. M ka al Anbasad Dominiken kounye a la, y'ap, m prale dirèkteman, m' pap gen okenn pwoblèm. Men ce pourquoi, gen fanmi Dominiken yo k te konnen m' te avèk Dominiken yo, m' t'ap travay isit. Sa pral wont ke chagren yo pral genyen pou pitit yo k mouri, yo pral wè mwen yo pral kriye, poutèt Dominiken renmen gen dlo nan je anpil. Yo pra l wè yo pa wè pitit yo, e m t'ap viv menm kote avè yo pou yo mouri. Kounye a m trouve ke yo pral fè tèt mwen cho. Pou le moman, m fè yon ti rete an Ayiti toujou m'ap balanse akoz ke fanmi m tou ki nan lari an la-a. Kay yo poko ranje, e y'ap pran brimad lapli, lan seren an pou m' wè m 00:54:00pral viv dèyè a byen epi pou m wè yo, Mwen menm m' gen pitit pa m k'ap viv Sendonmeng! M te gen dwa rive lakay yo, m gen gason m ki gen venntwazan,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR: mwen menm moi Chrispain, je suis Chrispain, je m'appelle
Chrispain Mondésir. M' pa wè mwen menm ki pral pase mizè. Pitit mwen pral mete m kouche byen, epi m gen sè m, mwen gen frè m, epi y'ap kouri moute, y'ap dòmi nan lari. M gen sè m k'ap dòmi nan lari Nazon,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR: nan Nazon. Epi m' gen tan dot k'ap dòmi nan lari Pòwoprens
toujou. Epi m pa wè mwen menm ke k'abitye nan peyi Sendomeng, m t'ap viv byen laba-a, epi m' gen, m' gen prezidan, m' gen, m' gen moun lòtbò a k prezante m kòm manman yo, Dominiken prezante m kòm manman yo, kòm papa yo, yo se papa m laba-a, e yo fè papye pou mwen, epi mwen menm pou m abandone Ayisyen! Non, en-en. E sa k fè m la-a aktyèlman. Beaucoup, ça va.ENTÈPRÈT : Alors, il dit que il est, il reste en Haïti c'est une question de
solidarité ; il veut supporter sa famille qui vit en Haïti dans les camps ; 00:55:00il a sa sœur qui vit à Nazon, dans les rues. Euh, il a ses proches qui est à Port-au-Prince dans les camps. Donc, cependant, en tant que citoyen Dominicain, il a libre accès de se rendre à Saint Domingue parce qu'il a sa famille, son garçon qui vit à Saint Domingue. Donc, il, il ne peut pas, il ne, il ne conçoit pas, euh, les choses de cette manière ça veut dire il, il n'est pas à même de supporter la vie à Saint Domingue dans un, dans un comfort, parce que sa famille y vit et, et ensuite pour laisser ses proches en Haïti à vivre dans les situations assez critiques. Donc, pour rester solidaire à sa famille,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : il veut passer du temps et ensuite vu aux, aux pertes énormes
qui, qui a, alors qu'il a enregistré parce qu'il travaillait avec les Dominicains, les huit Dominicains qui ont perdu leurs vies, euhm,CLAIRE PAYTON : Ouais
ENTÈPRÈT : arrivé à Saint Domingue, il va avoir beaucoup de problème à
supporter ses, leurs proches. Donc, pour éviter plein de choses, plein de chagrin, il est resté non seulement pour supporter sa famille mais aussi pour 00:56:00passer du temps en Haïti. Voilà.CHRISPAIN MONDESIR: C'est très bien, ça.
CLAIRE PAYTON : Et, comment, comment tu trouves les camps? Comment tu trouves
la vie dans les camps?CHRISPAIN MONDESIR: Euh, la vie dans le camp, ke genyen moun k'ap viv la-a
pèsonèlman, genyen ki kay yo kraze, yo vin la-a, ke y'ap viv yon ti jan, se pa twò bon. E ke, genyen kay yo kraze, ke yo vin twouve pwoblèm. Gen moun ki gen anpil timoun, e, kay yo kraze. Gen moun se lokatè yo ye; yo pa gen kay, se lwe yo te lwe kay la. Yo vin nan kan-an, yo vin, yo vin distrè yo. Yo vin wè, si yo jwenn yon, yo jwenn yon tant. Sa, se lemeyè pou yo yo jwenn yon bon tant y'ap dòmi, yo jwenn prela-a. Epi y'ap fè, prela-a se yon èd li ye, se trè byen kontan, eke, yo fè byen kèlke choz pou yo. Poutèt yo ba yo yon tant pou yo rete, yo ba yo yon prela, yo fè ti kay yo yo rete eke y'ap jere mizè 00:57:00tranblemandetè a k pase yo a, y'ap, y'ap jere yon kalkil tou. Lè yo vin la-a, yo wè yo pa anba kay la, yo vin la-a, yo jwenn yon tant y'ap dòmi, se trè byen sa pou yo. Mwen menm, mwen trè byen kontan dèske mwen menm, m' la-a m'ap dòmi nan tant sa-a. Poutèt mwen menm, mwen pa wè mwen menm ki pral anba yon kay beton pou m'al dòmi. Poutèt mwen pa konnen kilè tranblemandetè a ap pase. Poutèt daprè Labib, tranblemandetè a ka pase pa gen moun k'ap konnen. Lè l'ap vin la-a, pa gen moun ki t'ap konnen.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR: Pou moun sa yo k dans le teren sa-a k'ap viv la-a, mwen byen
kontan y'ap viv la-a. Gen moun la-a, ki pa gen kay. Gen moun la-a, se sitiyason k mete yo la-a. Lè tranblemandetè pa t ko pase yo pa t-ap janm la-a. Men akoz ke tranblemandetè a vin pase, yo vin gen yon perèz. Akoz ke yo, yo, yo vin pè pou yo pa mouri yo vin la-a, yo vin distrè yo la-a, lan teren an la-a, yo vin ret la-a. Men se pa bon yo bon poutèt sa. Gen moun, li pa gen kòb pou l peye kay, li pa jwenn travay. Alò l vin la-a, e ke yo jwenn teren an la-a l rete, li 00:58:00santi l trè byen la-a. Menm si lapli t'ap mouye l, li santi l byen.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR: Poutèt ke l pa wè l anba kay beton an, l'ap pase mizè, li
pa konn kilè tranblemandetè a ap pase. Li pa konn kilè tè a ap, bon, nou pap pale de tè.Tout bagay sa yo se volonte Bondye k konn sa. Nou te gen dwa la-a nan teren an la-a, epi Bondye di nou p'ap, n'ap pase, nou pase. Men pou moun yo k la-a nan teren an la-a, m trouve ke yo trè byen la-a. Menm si jodiya, yo pa pot manje ba yo, menm si se anba èd Ameriken an y'ap tann, poutèt, yo pa nan travay! An Ayiti pa gen travay! Yo pa gen travay!CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR: Mwen k'ap di w sa la-a, m ka rive a, lan Repiblik Dominiken,
akoz ke m' gen, m genyen aksè Cédula Dominiken, Ak Denesans Dominiken, m gen dwa rive la-a, m'al mande yon djòb, Dominiken ap ban mwen l, akoz ke m gen papye. Men se pa tout Ayisyen k'ap kouri janbe la-a Sendomeng, lè l rive pou l'al jwenn travay, jan m'ap jwenn travay la, Oke. E menm jan ou wè yo anba tant la la-a, y'ap pase ti mizè yo, yo jwenn ti komès yo y'ap fè, yo jwenn ti 00:59:00diri yo y'ap manje, blan-an ba yo ti manje yo. Gade, Kari, Karitas ba nou yon ti travay la-a,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR: karann dola pa jou. Ki moun ki konnen karann dola pa jou ka
ba w manje pou jounnen? Non. Gen Ayisyen ki la-a, anba tant la la-a, akoz ke l pa genyen, lè l jwenn karann dola, l'achte ti manje l, li manje avèl l. Men se pa, li pa ka itil li anyen, li pa ka itil li anyen. Pou mwen menm, karann dola pa ka fè anyen pou mwen. Poutèt m' gen dwa leve maten an la-a m'ap manje, si m ta vle manje m' parèt yon kote, fò m manje, m gen dwa mande yon pla nenpòt ven, venn senk dola,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR: m'ap manje, fò m bwè dèyè l. A midi ankò, fò m' manje,
fò e karann dola, senkann dola ankò ; m' prèske, si m pral soupe, m'ap antre nan yon restoran pou m manje, fò m mande, manje yon pla k prèske, fò l prèske koute san senkann dola pa jou. Si pa egzanp, blan ta di l'ap ede nasyon Ayisyen, ti karann dola Caritas, Oke! Bay Caritas, l'ap travay! Poutèt Ayisyen 01:00:00an konnen nan yon sitiyasyon l ye, ti karann dola, l oblije pran l, l'ap travay pou karann dola. Men Ti karan dola, se pa anyen li ka fè pou yon Ayisyen. Li pa ka ba l manje, li pa ka ba l bwè. Men l ka fè l goute yon ti dlo sèl. Men nou menm aktyèlman, peyi nou, peyi nou nan mizè. Dakò, se sa m kapab di w. Ok. E, e, ça va? Oke.CLAIRE PAYTON : OK.
ENTÈPRÈT : Alors, il pense que, les gens dans, dans le camp, sous les tentes,
ils sont bien en dépit de, de, la misère qui après, après le tremblement de terre puisque presque tout le monde est au chômage,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : ça veut dire que le taux du chômage a augmenté,
CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : cependant, n'empêche que certaines organisations organisent ou
mettent sur pied des activités, comme si,CLAIRE PAYTON : Ouais. Cash for work
ENTÈPRÈT : effectivement. Voilà. Donc euh, c'est pas beaucoup mais ils se
contentent de, de, de d'y participer quand même parce que c'est quand même 01:01:00quelque chose qui rapporte un tout petit peu même si c'est pas beaucoup, est-ce que tu vois ?CLAIRE PAYTON : Ouais. Même si c'est pas suffisant pour faire de l'économie
ENTÈPRÈT : Voilà. Justement. C'est pas suffisant du tout, ok. Mais pour
lui, son avis sur la question c'est que : ils sont bien là. Parce que, être sous les bétons, c'est plus dur.CLAIRE PAYTON : Uh-huh, uh-huh, uh-huh!
ENTÈPRÈT : Okay ? C'est dangereux. Parce que on sav--, on, on ne peut pas
atten--s'attendre à quelle heure ou à quel moment peut avoir une autre réplique, à quel niveau que ça peut se produire. Donc euh, uhm, puisqu'on ne sait pas vraiment donc, ils ont obligés, ils sont, ils sont obligés de resterCLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : dans le camp, question de sécurité, est-ce que tu vois ? Donc
euh, c'est ça.CLAIRE PAYTON : Dans combien de temps, vous voulez, vous voulez continuer ?
CHRISPAIN MONDESIR : Oke-e! A continuer. Eke-e, mwen menm, m kapab di w sa ke a
"Santo Domingo", se pwofesyonèl mwen ye. M' konn ap travay, m' travay, m' poze seramik. M' kapab di w akoz pwofesyon mwen m' kapab viv, gen anpil Ayisyen 01:02:00la-a, m kapab di akoz pwofesyonèl mwen, m kapab viv pi byen pase yo. Akoz ke m la-a, m ka menm jan avè yo. Akoz ke m soti m'al an Repiblik Dominiken, m pa kwè mwen menm ki pral mete yon jounen travay a yon moun pou karant dola.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : E pou jounen travay mwen Sendomeng l'ap koute m twa mil
Pèso, se yon afè de, de mil senksan Pèso. E m' ka koute de mil Pèso tou. Si m'ap poze seramik osinon m'ap travay nan mason. E m t'ap travay avèk Dominken yo isit mwen menm, m t'ap touche san senkant dola pa jou.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Lè m ale Gonayiv, an palan de Gonayiv, m' prale Okap
Ayisyen, e, tankou m'al travay Okap Ayisyen, m'al Senmak, mal travay de Senmak, m'al travay a Gonay--a, a Jeremi,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : e-e, a Jakmèl a san senkann dola. Otèl peye, m' pa manje
ladan l, e m pa peye otèl. Sa fè ke mwen menm, m pa wè mwen menm, mwen menm 01:03:00travay a karann dola la-a, pa jou. Li gen moun ki wè w la a, li panse ke, Ayisyen parèy san mwen, li konnen ke, pa gade moun sou laparans, ke mwen menm, m' ka gen, m'ap travay menm kote avè w la-a, yo kapab di mwen menm, pou mwen tèt mwen, m konnen m se yon pwofesyonèl. M konnen karann dola pa ka ban m manje mwen menm.CLAIRE PAYTON Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : E ke mwen menm, ke m viv avèl, poutèt mwen nan peyi mwen,
ke m'ap viv, m ka vire la-a kay yon fanmi m, yo separe manje, mwen manje. M' kapab jwenn yon kote pi devan-an, si m vle manje nan men, avèk kèlke Ayisyen, ke m ka manje, ke m nan peyi m tou mwen santi m' alèz. Ke m nan la Repiblik Dominikèn tou ke m'ap travèse, an vwayan lè zye, m kapab jwenn yon Dominiken k ka ban m manje. M ka viv alèz, e m pale espanyòl trè byen. Sa kòz ke, nou menm Ayiti, m vin wè nou, n'ap viv nan yon mizè ki pi favorab. Poutèt ke nou 01:04:00pa jwenn travay.CLAIRE PAYTON M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Ti karann dola-a, gen defwa yo gen dwa bay, ban nou
senkant dola Ameriken, yo separe li, yo ba nou moso yo pran moso. Ce n'est pas possible.ENTÈPRÈT : Responsab yo
CLAIRE PAYTON Ouais.
ENTÈPRÈT : Ok, ok. Alors, à Saint Domingue, euh, il est professionnel, alors
il est professionnel.CLAIRE PAYTON Ouais.
ENTÈPRÈT : Mais à Saint Domingue, généralement il travaille comme, comme
si, il pose les céramiques, en, dans les constructions. Donc, c'est du genre, alors c'est, c'est de la maçonnerie, est-ce que tu vois?CLAIRE PAYTON M-hm
ENTÈPRÈT : Donc, il travaille
CLAIRE PAYTON : oui, je vois
ENTÈPRÈT : Ok. Voilà. Donc euh, la vie, sa vie à Saint Domingue, il
compare les, l'activité économique, son activité économique à Saint Domingue et celle de, qu'il y a en Haïti. Donc, puisque ici on paie quarante dollars par jour qui, qui n'est, qui ne représente rien du tout, et quand on fait un don de cinquante Dollars Américains qui équivaut à combien en Haïtiens, donc, c'est, c'est déjà départagé.CHRISPAIN MONDESIR : An-han
ENTÈPRÈT : Donc, il y a, il y a, il y a une certaine de mesq.., une certaine
mesquinerie au niveau des responsables aussi. Donc, à Saint Domingue, quand il 01:05:00travaille, il travaille à cent cinquante dollars, uhm, par jour qui équivaut à trois mille Pesos ou deux mille Pesos à la rigueur. Et quand il se déplace, on paie les frais de déplacement, tout ça. Donc, l'activité économique, son activité économique à Saint Domingue est favorable par rapportCLAIRE PAYTON M-hm
ENTÈPRÈT : à celle d'Haïti. Parce qu'en Haïti, bon, après le tremblement
c'est, c'est, c'est typiquement la misère, OK. Donc, les choses se sont empirées. Donc, en comparant les deux vies, ces deux vies là, donc, on peut, il, il a conclu que en Haïti, les Haïtiens vivent une, une pleine misère, c'est ça.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Oui c'est très bien. C'est ça.
CLAIRE PAYTON : A ton avis, est-ce qu'il y avait des aspects positifs pendant
le tremblement de terre, ou est-ce que c'était que le mal ?ENTÈPRÈT : Ca veut dire que, kòmsi, uhm, eske apre tranblemandetè lan,
paske plizyè moun di w ke, uhm, gen moun ki pa t'p travay avan sa pandan tranblemandetè la k jwenn bon djòb, sa vle di ki vin ap travay pou kòb, se 01:06:00bagay ki fèt.CHRISPAIN MONDESIR : Wèl
ENTÈPRÈT : Ou konn jwenn tou, gen moun ki te an Ayiti swa afè yo pa t twò
bon, epi yo jwenn mwayen tou yo tou vwayaje, sa vle di se aspè pozitif la sa.CHRISPAIN MONDESIR : Oke.
ENTÈPRÈT : Se sa yo tire de bon, men èske ou menm tou w panse ke, kòmsi,
apre tranblemandetè la se mal sèlman k genyen ou pa wè yon aspè pozitif ladan tou ?CHRISPAIN MONDESIR : Bon gade, apre tramblemanntè a, gen moun, kwè nou di,
gen, gen moun ki byen, li vin pi byen pou yo, li vin pi byen pou yo. Gen moun, akoz de raketè, yo renmen fè raketè, akoz ke bagay sa-a vin pase la-a. Genyen k te pi pòv, yo vin pi pòv. Genyen k, ki te pli rich yo vin pli rich, akoz de raketè yo foure tèt yo nan bagay, e-e, e-e, e-e, bagay, e-e, bagay èdENTÈPRÈT : Wi
CLAIRE PAYTON : Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : Ameriken yo. Genyen yo plen sakit yo, yo vin mete sou sa yo
te genyen, yo vin pli rich.CLAIRE PAYTON : Ouais, mais dans vi w?
CHRISPAIN MONDESIR : Non.
ENTÈPRÈT : Oke.
CHRISPAIN MONDESIR : Non.
CLAIRE PAYTON : pa genyen ?
ENTÈPRÈT : Sa vle di ou pa tire anyen de pozitif ?
01:07:00CHRISPAIN MONDESIR : Anyen de pozitif. OK
CLAIRE PAYTON : Rien de positif ?
CHRISPAIN MONDESIR : En-hen.
CLAIRE PAYTON : Quels sont, donc, si vous étiez obligé de décrire les
aspects les plus négatifs, quels, quels, quels sont?--ENTÈPRÈT :--Quels seraient?--
CLAIRE PAYTON : --Ouais.--
ENTÈPRÈT : --Wi. Ça veut dire, si w t'ap genyen pou w, pou pale de, de aspè
ki plis frapan, ki plis negatif, ke ou vivCLAIRE PAYTON : Oui lan vi pèsonèl.
ENTÈPRÈT : Justement. Nan vi pa w apre tranblemandetè lan, kisa yo t'ap ye ?
CHRISPAIN MONDESIR : Bon mwwen menm, si m ta, repete l ankò.
ENTÈPRÈT : Si w t'ap, si w t'ap konte, si w t'ap konte, si w t'ap, kòmsi,
seleksyone, oubyen chwazi nan, apre tranblemandetè la aspè ki pi negatif, sa ve di, erezman w pa pèdi manm lan fanmiw ;CHRISPAIN MONDESIR : M-hm
ENTÈPRÈT : ou pèdi you sèl kouzen. Men kòmsi gen yon pakèt bagay ki te
frape w lan tranblemandetè la, est-ce que tu vois ?CHRISPAIN MONDESIR : O, Oke, Oke.
ENTÈPRÈT : Sa vle di jisteman, kisa yo t'ap ye ? Pou w ta pale de yo.
CHRISPAIN MONDESIR : Bon, monchè mwen menm m' gen anplil bagay ki frape m nan,
lan tranbleman de tè a. Sa m ta pale de yo, poutèt mwen, lan fanmi pa m, mwen jwenn fanmi m ere, tout ere. Men genyen de lòt bagay yo, sa fèm lapenn. 01:08:00Poutèt gen anpil bagay ki pase, se grav.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Sa fè kè mwen touche mwen, poutèt m' wè gen anpil moun
ki mouri, gen anpil boujwa ki pèdi, gen anpil lekòl yo, gen anpil lekòl ki pa sove yon timoun, pa ditou. Sa fè ke m' vin, m vin gen yon chagren nan kè m. Mwen menm ke m wè m'ap viv la, mwen wè fanmi ap viv, se trè byen pou mwen. Men pou sa ki pèdi yo, mwen gen yon, mwen gen yon regrèt nan kè m. Gen lekòl ki anfondre ak tout timoun yo, ekòl de katriyèm etaj pa genyen yon etaj ki kanpe.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Sa vle di tout moun sa yo, Nazon, kote mwen te di mwen
prale avè w la, gen yon lekòl ki anfondre nèt. Pa gen, lekòl sa-a, se yon lekòl ki sèvi aprè midi avèk timoun yo. Sa k maten yo, yo sove,ENTÈPRÈT : Apremidi yo pèdi nèt!
CHRISPAIN MONDESIR : men sa aprè midi yo, pa genyen ; ou konnen
tranblemandetè a se nan aprè midi l pase. Timoun aprè midi yo k al lekòl la, lekòl sa-a ki anfondre a, pa genyen k sove. Lè nou pase de, de twa jou, 01:09:00kat jou n'ap pase bò lèkol sa-a, nou pa ka pran sant, respirasyon timoun yo. Yo pa janm retire youn.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Sa vle di, tout elèv sa yo, elvèv reto, katriyèm, filo
tout rete anba, yon lekòl de kat etaj, tout sa yo mouri nèt. Èske moun sa yo, Gouvèlman an konte moun sa yo, pou yo di moun sa yo konte nan, nan, nan sa yo bay la ?CLAIRE PAYTON : Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : Yo pa konte, poutèt ou pa retire yo. E sa k fè Gouvèlman
gen fot, anpil fot. Poutèt tout moun sa yo k mouri a, ou konte sa w wè yo, men sa w pa wè yo, ou pa konte. Genyen se zo yo k' anba tè,ENTÈPRÈT : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : se zo moun nan yo wè. Eske ou konte moun sa-a ? E sa k
fè, minimòm plis moun ki mouri yo, yo pa bay yo. Anpil moun ki mouri, e pa yo k konte nan sa yo jwenn.CLAIRE PAYTON : C'est quoi la difference si ils sont comptés? Like, C'est quoi
l'importance d'avoir un chiffre correct, en ton avis ? 01:10:00ENTÈPRÈT : Wi. Kòmsi, ki enpotans ke sa ap genyen pou w ta genyen yon chif
egzakteman--, egzat? Sa vle di, pou n gen yon nonm de moun ki mouri, eke te w ta gen yon chif vrèman apati de resansman, apati de kontwòl ki fèt lan, pou w ta gen yon chif vrèman.CHRISPAIN MONDESIR : Resansman dabò, yo di e, e, e, e, twa mil, e venn twa mil,
venn twa mil moun, venn twa mil moun ki mouri yo konnen. Men aprè, gen plis ke venn twa mil moun ki mouri ankò, poutèt moun sa yo, ou pa wè yo, ou pa wè yo. Yon seri de, de, de yon senk, sèt, uit a dis lekòl ki anfondre, timoun sa yo pa reyisi, ou pa wè yo, yo, ou pa konte yo. Seke anpil moun ki mouri. Lè yo di se twa mil--, twa--, venn twa mil moun, de mò,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : gen plis, e sa mwen m wè. Oke.
ENTÈPRÈT : Ça veut dire. Ki enpòtans egzakteman sa genyen pou w ta gen yon
chif egzat? Se vre yoCLAIRE PAYTON : parce que d'après un certain moment
ENTÈPRÈT : Jisteman
CLAIRE PAYTON : de deux--, deux cent
milles,ENTÈPRÈT : Wi
CLAIRE PAYTON : deux cent cinquante milles,
ENTÈPRÈT : Wi
CLAIRE PAYTON : c'est encore, juste, anpil
01:11:00ENTÈPRÈT : Justement. Ça veut dire : konte, konte, konte w'ap
toujou jwenn.CHRISPAIN MONDESIR : W'ap konte, w'ap konte.
ENTÈPRÈT : Efektivman
CLAIRE PAYTON : Mais c'est clair que très important d'avoir
ENTÈPRÈT : Oui, c'est justement, comme si
CHRISPAIN MONDESIR : Mwen menm m di w se plis. Se prèske se menm jan-an. E venn
twa mil, se prèske menm jan-an venn twa mil e venn twa mil, regle sa ba ou. Gen plis moun yo pa jwenn. Sa vle di, sa vini si w'ap fè yon kalkil, ou ka fè yon kalkil. Sa vle di, e pa venn, yo jwenn plis ke, sa vle di si yo jwenn venn twa mil moun, gen venn twa mil moun ankò kENTÈPRÈT : Wi yo pa jwenn.
CHRISPAIN MONDESIR : te prèske de plis yo pa jwenn. Di l sa!
ENTÈPRÈT : OK. Ça veut dire, il dit que si, si après les, le recencement on
a pu, uhm, uhm, recencer vingt trois morts, vingt trois milles morts,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : donc, selon lui, il en reste vingt trois milles qu'ils ne savent pas.
CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Voilà.
CHRISPAIN MONDESIR : Oke
ENTÈPRÈT : Ça veut dire, on a mal fait le calcul,
CHRISPAIN MONDESIR : an-han
ENTÈPRÈT : on a, ils ont mal entrepris, euh, euh, le programme de
recencement. Donc, il n'en sait rien de tout ça.CHRISPAIN MONDESIR : Oke, oke, oke! E tou lavi a, e-e, jiskensi gen lekòl,
padon poutèt m'ap met Espanyòl tou, poutèt dèfwa Espanyòl mwen sou mwen, epi gen de fwa tou, gen moun yo ki-ii, e-e, gen moun yo menm ki mouri, yo jwenn 01:12:00zo anba tè a, se moun sa yo pa kontwole! Sa se anpil moun. W'ap gade de, de lekòl Monntana,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : de Otèl Monntana, moun ki mouri, tout otèl yo k tonbe yo,
moun sa yo se zo moun yo w jwenn ; ou pa jwenn kò moun nan vre. Sa vle di moun sa yo pa konte,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : moun sa yo w pa konte moun sa yo. Ou paka konnen. Lè
Gouvèlnman di w se venn twa mil, e pa venn twa mil. Se plis ke de venn twa mil.CLAIRE PAYTON : Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : E sa m ka di w.
CLAIRE PAYTON : Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : Oke.
CLAIRE PAYTON : Et, est-ce que vous, pourquoi vous, oh, OK. Comment poser ces
questions? Est-ce que il y a des autres façons que, des autres raisons que, que tu es mécontent avec le Gouvernement Haïtien, comment ils ont, uh, font face à cette situation ?ENTÈPRÈT : Ça veut dire, èske gen yon lòt rezon, yon lòt bagay vrèman, kòmsi,
CLAIRE PAYTON : est-ce qu'il existe une ?
ENTÈPRÈT : justement, ki, kòmsi, ou, ki fè w mekontan, ki fè w pa kontan
ditou, kòmsi, des, d'autres, lòt ba, lòt bagay ke ou ta repwoche a 01:13:00Gouvènman-an lan fason l'ap abòde sitiyasyon an la?CHRISPAIN MONDESIR : Dakò, dakò, dakò! Akoz ke, mwen m' rep, m' repwoche
Gouvèlman-an poutèt ke l pa fè travay li. Poutèt li pa fè travay li, li pa retire moun yo ki anba dekonm nan vre.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Si l te gen vrèman aparèy lakay li, tankou e pa Leonel
Fernandez ki t'ap vini, prezidan Leonel Fernandez, ki ta antre premye fwa vin retire de, mò anba dekonm. Poutèt si Prezidan-an, daprè, daprè, daprè règ, yon Prezidan, dabò, ou sipoze gen aparèy lè tramblemanntè a vin pase a, pou te gen tan ap retire moun sa yo. Moun sa yo pa t'ap gentan mouri tou, ta, anpil moun t'ap gentan sove. Prezidan-an, m' ba l tò, poutèt ke li pa fè travay li. Li pa retire moun yo anba dekonm, li menm.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT : Oke.
CHRISPAIN MONDESIR : Oke
ENTÈPRÈT : Donc, il reproche à l'Etat Haïtien de, d'irresponsable. Parce
que si le, l'État Haïtien était responsable, ce ne serait pas au Président Fernandez de, d'intervenir dans la situation, ça veut dire en termes 01:14:00d'équipement. Donc, puisque l'État Haïtien n'était pas assez responsable, ils n'ont pas été prévenus comme tout le monde bien entendu--CHRISPAIN MONDESIR: --M-hm--
ENTÈPRÈT : --mais face à leur irresponsabilité, ils ont causé plusieurs
morts pendant que c'était, pendant que ce, c'était possible de faire quelque chose. Donc, il a dit, il dit que il reproche beaucoup, beaucoup, beaucoup de choses à l'État Haïtien--CHRISPAIN MONDESIR: --En-hen--
ENTÈPRÈT : --parce qu'il, parce que il ne répond pas à leur devoir.
CLAIRE PAYTON : Ouais.
ENTÈPRÈT : Voilà.
CLAIRE PAYTON : Et, qu'est-ce que tu penses de la présence étrangère en
Haiti ?ENTÈPRÈT : Kisa w panse? Paske, apre tranblemandetè lan, gen anpil etranje k
antre nan peyi an, men kisa w panse paske w konnen gen rimè ki di ke Peyi a sou pwotektora, sa ve di ke : sou okipasyon--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT : --kisa w panse de sa?
CHRISPAIN MONDESIR : Bon, ou konn sa k pase, akoz ke la-a nou menm ke nou vin,
peyi a, tanblemandetè a vin pase, nou pa gen anyen, Prezidan-an pa t sere anyen pou peyi a, pou pa t, pou l envesti nan tout bagay sa yo, pou l fè rebati kay, e-e, e-e, rebati konstriksyon an, rebati peyi a, koz ke la-a, mwen menm, m' vin 01:15:00wè se, se Ameriken k pou pran majorite l, pou peyi a sou reskonsab Ameriken. Mwen menm se sa m wè. Poutèt pou mwen menm, m wè Prezidan-an, otorite a pa gen anyen, li pa t s', sere anyen pou peyi a ; angiz menm, yo te leve tout lajan yo al sere l lòtbò, yo gaspiye. Si vrèman w te gen yon peyi, ou t'ap sanble pou peyi a, lè yon bagay vin pase--ENTÈPRÈT : --Justement.--
CHRISPAIN MONDESIR : --fò w sispèk ke pou, pou w vin, panse ke gen yon bagay
yon lè k ta pou vin pase nan peyi w. E menm jan peyi lòtbò yo yo konnen gen yon bagay ki pou vin pase. Daprè Labib di, gen yon bagay ki pou vin pase nan peyi a, tranblemandetè ap vin pase, gen tan dòt bagay k'ap vin pase, se nan tout peyi l'ap vin pase ; ou menm tou ki yon Prezidan nan peyi w, ou sipoze sanble, ou sipoze gen yon kote w'ap sanble lajan kèlkonk, epi lè yon bagay vin pase nan peyi w, pou kapab ranje peyi a. Akoz ke la-a, akoz ke Prezidan an Ayiti pa genyen fon pou yo ede pèp an Ayisyen, pèp Ayiti, kounya la-a, 01:16:00lòtbò pran reskonsablite l, pou nou anba gouvènè peyi Ayiti. E tout sa m ka di wi. Peyi dAyiti, lòtbò k'ap gouvène n kounye a. M trè byen kontan pou--ENTÈPRÈT: --Men lan yon sans, ou dakò pou okipasyon an?--
CHRISPAIN MONDESIR : --Se nòmal! Pa genyen nan peyi m, okipasyon trè byen pou
Ayiti. Dakò ?ENTÈPRÈT: Voilà. Comme si, il est pour le protectorat. Parce que si notre
État, notre État, l'État Haïtien, uhm, n'a pas été suffisemment avisé ou n'a pas été avisé du tout pour répondre à leurs responsabilités, à leurs tâches en tant que gouvernement, uhm, donc, il pense que les Haïtiens, uhm, les Américains s'ils veulent nous aider, s'ils veulent occupier Haïti, il en serait content. Il en serait ravi que d'autres pays, d'autres nationalités viennent, uhm, justement, viennent, uh, uh, nous occupier en Haïti parce que l'État faillit à leurs respoonsabilités, il ne peut pas, uhm, comme si, il ne peut pas mener le pays, il ne peut pas controler la situation. Selui lui, les 01:17:00autres pays ou les ét…, les Américains en partitulier peuvent venir pour occuper Haïti.CLAIRE PAYTON : Et pourquoi que tu penses que les dirrigeants Haïtiens ne sont
pas capables de, de prendre soin de la situation leurs-mêmes?CHRISPAIN MONDESIR : Oke. Pourquoi? Mank, manke-e, manke-e, pa, n'a pas de
l'argent. Pa gen lajan pou yo fè, pou yo pran pou yo kapab ranje peyi a.ENTÈPRÈT: Yo bay anpil, anpil kòb!
CHRISPAIN MONDESIR : An-an! Anpil lajan ! Pa gen lajan, nou bezwen anpil lajan!
Poutan Ayiti pa ka gen lajan sa yo pou ranje peyi sa-a.CLAIRE PAYTON : Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : Fòk se sèl lòtbò k te kapab ede, Ameriken te kapab ede,
tout peyi lòtbò yo k te ka met ansanm, yo fè yon, yon maraton, sanble lajan pou tout ap bay Ayiti yon de, yon konbyen milyon pou yo ede peyi sa-a.ENTÈPRÈT: Pou bagay k'antre la-a! Brezil bay kòb! Anpil peyi bay kòb!
CHRISPAIN MONDESIR : Tout nasyon bay!
CLAIRE PAYTON : Ouais.
ENTÈPRÈT: W'ap jwenn lan bank an Swis!
CHRISPAIN MONDESIR : Ou konprann ?
CLAIRE PAYTON : Ouais! Ouais!
CHRISPAIN MONDESIR : Men apre de sa,
ENTÈPRÈT: Ou pap jwenn kòb la!
CLAIRE PAYTON : Biens, maisons, kay, maryaj
ENTÈPRÈT: Effectivement!
CHRISPAIN MONDESIR : Ou konprann! Apre de sa pa gen, Ayiti p'ap kapab non, se
sèl laba wi.CLAIRE PAYTON : E, Èske ou, est- ce que tu fais confiance dans les programmmes
01:18:00des Américains pour Haïti?ENTÈPRÈT: Kòmsi, èske, plis ke w pou okipasyon an, men èske w fè yo
konfyans nan pwogram rekonstriksyon an?CHRISPAIN MONDESIR : Wi
ENTÈPRÈT: Ke, Oke.
CHRISPAIN MONDESIR : wi m' fè yo konfyans.
CLAIRE PAYTON : Qu'est, qu'est-ce que tu a vu, comment, quels sont les
élements que tu as vus que les Américains, les étrangers ont donnés pour, pour la reconstruction d'Haïti ?ENTÈPRÈT: d'Haïti.
ENTÈPRÈT: Kòmsi, kisa,
CLAIRE PAYTON : pou konnen sa décision ?
ENTÈPRÈT: M-hm. kòmsi, kisa w wè, kòmsi, nan tout demach etranje yo ap fè
a, Ameriken sitou, kòmsi, kisa w wè yo bay, ou konprann, an tèm materyèl pou rekonstriksyon peyi an?CHRISPAIN MONDESIR : Bon, oke! Mwen menm, sa m wè, e-e, ak je pa m, kòm mwen
pa gen tout kote m pa mache, poutèt gen kote a Leogàn, mwen pa ale. E-e, kote tranblemandetè e a pase l fè ravay, e-e, Jakmèl mwen pa fè zòn sa yo, kote l fè ravay a Tigwav mwen pa al la, e-e a Leogàn tou m' pa ale, kote sa-a yo, m pa ale. Anviwon, se Pòwoprens la la-a, vil Pòwoprens la m' mache sèlman, mwen wè kote l fè ravay. Men, lòt kote yo l fè anpil ravay, li fè la. E-e, mwen 01:19:00menm sa m wè, e ke, m' bliye wi !ENTÈPRÈT: Wi, kòmsi, kisa yo bay, an tèm materyèl pou ede peyi a rekonstwi?
CHRISPAIN MONDESIR : A-a bon ! Sa yo bay ! Mwen m' wè y'ap travay.
CLAIRE PAYTON : Pas juste en matériels.
CHRISPAIN MONDESIR : En-hen ! Oke.
CLAIRE PAYTON : Èske yo ede yo rekonstwi ?
CHRISPAIN MONDESIR : m-hm, ede yo rekonstwi! M' wè, m' wè yo kòmanse ap, ap,
ap, ap bay aparèy. M' wè anpil gwo, m' wè anpil aparèy,ENTÈPRÈT: Wi, c'est vrai, c'est vrai, c'est vrai.
CHRISPAIN MONDESIR : traktè, m' wè y'ap bay anpil traktè anpil aparèy,
bagay k'ap ranje wout, k'ap--ENTÈPRÈT: --Kòm pwa lou.--
CHRISPAIN MONDESIR : --Kòm pwa lou, k'ap fè, e-e, la-a Taba. M' wè anpil bagay
k'ap--, y'ap fonksyone--ENTÈPRÈT: --k'ap debleye, debleye,--
CHRISPAIN MONDESIR : --y'ap debleye, gwo machin yo epi y'ap, y'ap, y'ap, y'ap,
y'ap, genyen y'ap deboure kay yo.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : Oke.
ENTÈPRÈT: Comme si, euh, les apports consistent, comme si, surtout soit dans,
dans, dans comme si, euh, euh, euh, comme si, dans les processus de, de déblaiement; ça veut dire enlever les décombres. Comme si, faire, comme si, alors, il y a un terme exactement pour ça. En tout cas, uhm, selon lui, 01:20:00CHRISPAIN MONDESIR : M-hm
ENTÈPRÈT: justement. Comme si, les poids lourds, d'autres appareils, parce
qu'en Haïti, nous autres, on, on n'a pas d'équipement,--CHRISPAIN MONDESIR : --An-an--
ENTÈPRÈT: --on n'a pas d'équipement, en termes matériels--
CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --mais on n'a pas été, on n'a pas été à même de répondre aux
catastrophes. OK. Donc, ce sont les étrangers qui ont, qui ont intervenu,--CHRISPAIN MONDESIR : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --donc, ils ont apporté leurs, leurs, des camions, ensuite des poids lourds,--
CHRISPAIN MONDESIR : --An-han--
ENTÈPRÈT: --des appareils qui permettent de, d'enlever les masses, OK, donc,
pour faire, euh, une sorte de propreté,--CLAIRE PAYTON : --M-hm !--
ENTÈPRÈT: --c'est ça. C'est, c'est ça.
CHRISPAIN MONDESIR : C'est ça.
CLAIRE PAYTON : M-hm. Et, quels sont, est-ce que tu as des, des opinions sur
quels sont les prochains pas, global, qu'il faut prendre pour se lever Haïti ? Quels sont, quel est, qu'est-ce quel est, c'est quoi le plus important, le deuxième important ?ENTÈPRÈT: Wi. Kòmsi, kisa daprè ou ki t'ap pi enpòtan pou, kòmsi, lan, nan
rekonstriksyon peyi a? S'ak t'ap pi enpòtan pou ta fè, kòmsi, si w ta gen yon bagay w'ap fè, ou t'ap fè an premye pou w ta rekonstwi peyi a, kisa k ta pi 01:21:00enpòtan pou ou, pou yo ta fè?CHRISPAIN MONDESIR : Anben, pou yo ta fè, e vil la wi, pou yo refè avan. Fè
wout, wout yo k kraze, e vil la, apre pou yo rebati--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
CHRISPAIN MONDESIR : --biwo yo. Poutèt tout biwo yo leve yo, se yon ti kote anba
tant y'al mete yo. Sa-a se bagay premyeman pou yo ta fè nan vil la, pou yo ta repare. Men, pou mwen menm, m' pa wè vil Pòwoprens, kote l ye a, e la pou yo ta fè l. M' vin wè fò yo ta mete l--, retire. Daprè, daprè, daprè pa revelasyon gen moun ki fè, yo wè vil Pòwoprens yo pa ta menm rebati l la ankò. Yo te mèt fè l yon lòt kote. Pou tèt, --ke e li pou yo ta fè avan oswa ke yo leve l y'al fè l yon lòt kote. Osinon, si yo t'ap fè l la ankò, m' kwè ke pa, pa Lesentespri Bondye, vil la pa dwe la, kote li ye la-a.ENTÈPRÈT: Alors,--(rit)--il pense que, alors il a fait, il a fait deux approches:
euh, dans un premier temps, il dit que, selon lui, les prochains pas, les pas 01:22:00les plus importants, qu'on, qu'on devrait faire--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --pour reconstruire le pays, ce serait de, comme si, de nettoyer comme
tu dis, ensuite de déplacer la ville, de déplacer la ville--(rit)-- pour mettre quelque part, quelque part d'autre, OK, comme si, suivant le Saint Esprit, alors, c'est un, c'est un petit peu dimensionnel, comme si--CLAIRE PAYTON : --Ouais.--
ENTÈPRÈT: --Chrétien, est-ce que tu vois?--(rit)--
CLAIRE PAYTON : --Ouais.--
ENTÈPRÈT: --Donc euh, suivant, euh, euh, la révélation du Saint Esprit, la ville--(rit)--
CHRISPAIN MONDESIR : --(rit)--Èske w wè?
ENTÈPRÈT: OK, devrait être, comme si, on devrait déplacer
CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: la ville pour mettre ça quelque part d'autre. Ensuite, ce, ce
serait de, de reconstruire la ville.--CHRISPAIN MONDESIR : --de reconstruire la ville.--
CLAIRE PAYTON : --Ouais.--
ENTÈPRÈT: --Si, si, si on, si on resterait ici, dans cet endroit, dans cette,
dans cette espace là,CHRISPAIN MONDESIR : En-hen !
ENTÈPRÈT: donc, on devrait commencer par nettoyer, OK, c'était ça?
CHRISPAIN MONDESIR : An-han !
ENTÈPRÈT: par nettoyer, ensuite, de, de refaire, de se, de se réorganiser, de
refaire les bureaux étatiques, et tout ça. C'est ça seulement.CLAIRE PAYTON : Est-ce que il y a des choses, soient les choses matérielles ou
01:23:00les choses juste qui etaient, qui étaient dans la vie que, qui te, qui te manquent ? Qui te manquent ?ENTÈPRÈT: Oui, oui. Kòmsi, èske, uhm, ou gen bagay kounye a la, paske avan
douz janvye, ou te gen yon vi m' ta di k nòmal, OK, tout moun te gen yon vi k te plizoumwen nòmal, tout moun te ka degaje yo, men aprè douz janvye, tout moun evakye, kay tout moun kraze, ou konprann, yo vin la kan-an, gen moun tou k pèdi travay yo, gen moun ki pèdi pròch yo, men kisa egzakteman ki manke w lan vi w te gen avan-an?CHRISPAIN MONDESIR : Oke. Vi m te gen avan, e pa li menm ki la ankò. Poutèt m
t'ap travay, lè tranblemandetè a patko pase, m' t'ap travay. Bon, kounye a, m' vini m' pap travay. E gen moun ki te nan aktivite komès yo, yo--, kòmès la kraze, se pa menm bagay. Poutèt lè tranblemandetè a t'ap pase, yo t'ap byen viv. Pou mwen, tranblemandetè a fin pase la-a, sa, tout bagay atè plat, pa gen anyen. Poutèt, mwen m t'ap travay, lòt moun yo t'ap travay, tout moun te 01:24:00nan aktivite yo trè byen. Tranblemandetè a vin kraze tout sa yo te genyen--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
CHRISPAIN MONDESIR : --vin kraze kay yo. Kounye a la-a, men se anba tant yo ye.
Lavi a chanje, pa gen menm vi a ankò. Vi a vin yon vi mizerab. Oke ?CLAIRE PAYTON : Ouais.
ENTÈPRÈT: Tu as compris, non, OK. Alors, il dit que, il dit que avant Douze
Janvier, la vie avait un cours normal, il travaillait, d'autres personnes également travaillaient, on s'organisait à faire des commerces, tout ça. Donc, après douze janvier, on a été frappé économiquement parce que il y a plus de commerce, tout le monde a perdu presque tout ce qu'il avait,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: Ok. Donc, il y a beaucoup de choses qui manquent parce que après
douze janvier, donc, la vie est devenue misérable. Donc, beaucoup de choses manquent.CLAIRE PAYTON : OK. Et, combien de temps tu penses que tu vas rester dans le
camp? Soit parce que tu, tu n'es pas à l'aise d'aller dans un bâtiment, soit parce que tu ne penses pas qu'il y aura un autre endroit d'aller, est-ce que, est-ce que, --combien de temps tu, tu te vois restant dans le bâtiment, sur le 01:25:00camp, sur le camp?ENTÈPRÈT: Justement. Ça veut dire, se konbyen de tan ou, ou, ou prevwa pase
la-a? Pa sèlman paske ou pè ale anb--, anba beton, est-ce que tu vois?--(rit)--CHRISPAIN MONDESIR : M-hm
ENTÈPRÈT: Men konbyen tan daprè ou, ou wè w ta ka pase lan kan-an, anba tant konsa?
CHRISPAIN MONDESIR : E-e, mwen menm m pa wè, m' pa wè anba, anba tant la bon
pou mwen. Li pa bon poutèt n'ap viv yon cho. Yon cho, w'ap boule nan yon solèy.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Men la-a, m' pa ka antre anba sa-a. Moun ki mete, tankou
Treyi, li fè sa-a la-a, li fè ti kou, yon ti jan ;CLAIRE PAYTON : Oui
CHRISPAIN MONDESIR : epi ou wè l fè sa-a la-a nan kay sa-a la-a, li fè l wo
pou yon kay, pou van ka pase. L'ap pran, l'ap pot yon ti amelyorasyon men tou piti. Se pa bon bagay non ; li gen dwa andan-an la-a, chalè ap touye l, solèy la klere.CLAIRE PAYTON : Oui.
CHRISPAIN MONDESIR : Men-en, se pa viv la sa-a. Poutèt, fò m wè, --m' pa ta ka
pran tout tan ankò non la-a, mwen. Mwen, fò m ta wè ke yo ta al bati yon kay, tankou, yo al bati yon kay ba nou. Tankou si, si vrèman Ameriken pran--, peyi 01:26:00etranje pran, pran lawòtmen pou yo ede nou, vrèman Ayisyen, fò m te wè yo al fè yon kay rapid la-a ba nou, pou nou t'ap viv byen alèz. Y'al fè--, kay y'ap fè ba nou an, si l, pou yo met dlo, douch, tout bagay, pou n'ap benyen alèz. Epi pou m ta wè m'ap viv alèz pou m sot anba prela sa-a. Si m anba prela sa-a, m' pap viv alèz. M' pa gen yon bon pyebwa k'ap pare solèy pou mwen, anyen. Se anba yon dra, on tant mwen ye. E m' pa t abitye viv anba yon tant, ou konprann,ENTÈPRÈT: OK.
CHRISPAIN MONDESIR : konsa, anba yon bagay cho!--(rit)-- Anba yon bagay cho konsa! Ou
konprann?--(rit)-- Alors, alors excusez-moi.CLAIRE PAYTON : C'est grave
CHRISPAIN MONDESIR : Alò, sa grav! Pou m wè m'ap viv konsa. Prefere Ameriken
an tou swit pou soti ede m--[gouvènman pan ou an ki pou mete ak lòt gouvènman yo.]--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
CHRISPAIN MONDESIR : --(rit)--a lòt gouvèlman yo, gouvèlman ap mete ak gouvèlman pa
nou yo, pou Leta-a di yon mo pou nou pou, ki anba tant sa la-a. Poutèt gen moun 01:27:00la-a k pa gen kay, kay li kraze.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : La yo l bezwen soti anba, anba, e sa m wè mwen menm, pou
nou soti la-a. Sa-a cho pou mwen,CLAIRE PAYTON : Ouais
CHRISPAIN MONDESIR : sa-a cho. Poutèt fò m wè nasyon an ki vle ede an Ayiti,
si yo te leve m kounye a la-a, li t'ap pi bon pou mwen.CLAIRE PAYTON : Ouais
CHRISPAIN MONDESIR : Oke ?--(rit)--
ENTÈPRÈT: Alors, il pense, c'était assez clair, il pense que, alors, --avant
tout il sollicite l'aide des étrangers, surtout l'aide des, des Américains, comme si, pour l'aider à sortir de sa--, de cette situation, parce que il n'était pas habitué avant ça de vivre sous les tentes. Il était question de maison, de douche, et tout ça, Okay--(Les deux rient)--. Ça veut dire, c'est, c'est, comme si, il était dans, dans, --il vivait dans un, dans une ceraine, comme si, c'était dans un, dans un confort quand même, la vie avant douze janvier. Donc, maintenant dans un camp, sous les tentes, donc pour lui ce qui serait le mieux c'est, c'est que les ins--, les instances étrangères ou internationales viennent nous aider 01:28:00et que, comme si, on, on nous sorte, on leur sorte--CHRISPAIN MONDESIR : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --(rit)--de cette situation, qu'on, qu'on, qu'on remedie à cette situation--
CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --qu'on contruit des maisons sécuritaires--
CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --ou parasismiques, comme ça, avec des douches, avec un certain
confort, comme ça, pour qu'ils puissant--, comme si, reprennent le cours de leurs vies.CLAIRE PAYTON : Ouais.
ENTÈPRÈT: Voilà
CLAIRE PAYTON : Et, dans ta vie personnelle, quels sont les, les petits pas
que tu prends, que tu penses que tu peux prendre, ou vas prendre pour améliorer juste ta vie ? Pas--, je comprends bien que tu n'es pas en contrôle de, de, de beaucoup de choses, mais dans les choses que toi, qui sont sous ta contrôle,--ENTÈPRÈT: --M-hm--
CLAIRE PAYTON : --quelles sont les choses que tu fais pour, pour améliorer les
conditions de vie? Soit de rapatrier--[Fè yon ti rale chèz la pou]--ENTÈPRÈT: --(Woy!)--
CLAIRE PAYTON : Est-ce que tu peux reprendre ma question ?
ENTÈPRÈT: Oui.
CLAIRE PAYTON : OK.
ENTÈPRÈT: Ça veut dire, pèsonèlman, sa ve di ki pa konsène tout moun, ou
menm kisa w fè lan antouraj ou, kòmsi la-a, ki efò pèsonèl ou fè ou menm 01:29:00pou retire tèt ou lan sitiyasyon sa.--CLAIRE PAYTON : --Mais c'est, mais c'est important de communiquer que je
comprends bien que, il a pas beaucoup de, de choix--ENTÈPRÈT: --Oui.--
CLAIRE PAYTON : --mais il n'est pas pouvoir de faire grand-chose,
ENTÈPRÈT: --Justement, Ok, Ok.--
CLAIRE PAYTON : --mais dans les choses qu'il a un petit pouvoir !--
ENTÈPRÈT: --le peu qu'il peut. Exactement. Comme si--
CLAIRE PAYTON : --sur sa corps et sa--
ENTÈPRÈT: --Oui, oui voilà. Sa ve di, le pe ke w ka fè, sa vle di ou pa gen
anpil posiblite, alò li pran konsyans ke ou pa gen anpil chwa, men pèsonèlman nan aktivite pèsonèl ou, ki ti efò, le peu d'effort ke w ka fè a, kijan w ka, kòmsi, ki, ki ti, ki efò ke l ye pou w soti tèt ou menm nan sitiyasyon sa-a?--CLAIRE PAYTON : --Oui c'est ça : se sentir mieux--
ENTÈPRÈT: Oui
CHRISPAIN MONDESIR : Ok. Mwen menm sa m--
ENTÈPRÈT: --Pou w amelyore w.--
CHRISPAIN MONDESIR : --M-hm. Mwen sa m wè m wè la-a mwen menm pou m soti tèt
mwen nan sitiyason m ye a, mwen fò m ta wè, fò m, fòm te jwenn yon djòb, dabò, pou m t'ap, poutèt kòb m' te genyen, espwa m te genyen e nan travay mwen, bon moun mwen yo mouri, kòb pase. Bon, kounye a la-a sa pou m ta wè mwen menm pou m ta pran swen vi m, mwen menm, pa m pèsonèl, fò m ta wè ke, 01:30:00m' ta soti m t'al viv nan la Repibiblik Dominikèn ankò. Pou m t'al travay, pou m pran swen kò m. Pou m'ap viv nan kay mwen pèsonèlman. Pou m'ap viv jan m t'ap viv laba-a. Pouke m' t'ap viv laba-a alèz, m' t'ap viv--. Mwen gen pitit mwen lòtbò a k'ap viv alèz. Fò m ta wè m ta al lòtbò a pou m ap travay, pou m retire kò m la-a. E sa m wè m ta fè. Men pou isit, m' pa wè. Pou m wè, fò m ta wè m ap travay yon gran kote isit. Fò m te ka wè, kòm mwen menm m' pale lang bagay sa yo. M' pale Espanyòl e m li, ekri. Fò m te kapab wè m nan yon bon djòb, pou m t'ap genyen sansenkann dola pa jou, jan m t'ap genyen an. Osinon, pou m t'ap genyen desan dola pa jou. Omwen, si m pa t'ap gen desan dola pa jou, fò m te kab genyen menm san dola pa jou. M' t'ap fè ekonomi pou m te kapab vin mete kò m yon ti jan pi mèyè, pou m t'ap viv yon ti jan, pou m te anfème yon kay pou m rete. Tout, e tout mouvman m sa pou m ta fè. Sa m wè, si yo pa ka retire m la-a. E tout sa pou m ta fè. Men si m pa jwenn travay pou m fè, fò m--, lan Repiblik Dominiken pou m'ale. E tout sa wi.ENTÈPRÈT: Ça veut dire, l'amélioration qu'il pourrait y avoir pour lui,
01:31:00alors, dans sa vie personnelle, ça serait pas en Haïti parce que pour que la vie reprenne le cours normal pour lui, fò, il faut que ça soit à Saint Domingue,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: en République Dominicaine parce que là, il avait un confort, il
peut travailler, comme si, il a l'usage de, comme si, ses activités s'avèrent normales, OK, mais en Haïti, avec la situation, il ne voit pas comment, il ne concoit pas comment il pourrait s'améliorer économiquement parce que--, à moins que il aurait un job avec un salaire raisonable,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: au moins cent dollars par jour avec un peu d'économies, il pourrait
s'en sortir personnellement.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: Mais dans le cas contraire, il voit s'il doit améliorer sa
situation, ça de toute façon c'est à Saint Domingue. VoilàCLAIRE PAYTON : Et, est-ce que, est-ce que tu as jamais les problèmes de
santé depuis que tu étais, depuis le tremblement, est-ce que tu étais jamais malade, ou chose comme ça ?CHRISPAIN MONDESIR : Non, m-m.
01:32:00CLAIRE PAYTON : Non?
CHRISPAIN MONDESIR : Non. M' pa malad, moi, gras a Dye. Poutèt, mwen mwen, m
gen Bondye nan lavi m.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Eke m' pa konn pou yon lòt moun. Poutèt, m' toujou rele,
priye Bondye. M' rele Bondye, m' di Bondye aprè tranblemandetè a fin pase, "ban m fòs. Poutèt jan m wè l pase a, m' te konnen l'ap pase kanmenm, men ban m fòs, met kouraj nan mwen mwen menm pou m ka reziste.CLAIRE PAYTON : Ouais.
CHRISPAIN MONDESIR : Tout sa k'ap pase nan peyi a, pa fè m malad, pa fè m pou
m kouche malad,CLAIRE PAYTON : OK.
CHRISPAIN MONDESIR : pou m viv, pou m ka gen fòs, pou m ka travay, pou m ka
reprann mwen ankò. OK ?"CLAIRE PAYTON : M' konprann byen.
CLAIRE PAYTON : Et, est-ce que tu penses que--, c'est une question plus, plus,
uhm, plus large, mais est-ce que tu penses que la société Haïtienne--, comment les gens s'organisent, comment les gens s'entremeler, c'est, est-ce que c'était changé profondément par le tranblement de terre ou est-ce que tu vois qu'il y a les--, une continuation de façon de vivre même, avant et après le trenblement ? 01:33:00ENTÈPRÈT: Ça veut dire, et, --se sak fè l sot di w ke kesyon an antijan pli
laj, paske se plizoumwen lan sosyete Ayisyèn lan. Kòmsi, ou konnen apre tranbleman de tè lan, tout moun manje ak moun,CHRISPAIN MONDESIR : En-hen
ENTÈPRÈT: tout moun melanje prèske, uhm, tout moun sou yon menm teren, tout
moun lan yon menm tant,CHRISPAIN MONDESIR : M-hm
ENTÈPRÈT: moun manje ak moun, sa vle di vin gen yon solidarite--
CHRISPAIN MONDESIR : --Wè--
ENTÈPRÈT: --oke, li mande w èske se yon kontinyite, se yon bagay ki te gen avan
sa k'ap kontinye aprè tranblemandetè oubyen èske se tranbleman de tè lan ki reyini tout moun ki fè tout moun vin ap viv ansanm konsa?CHRISPAIN MONDESIR : Oke, e tranblemandetè a menm ki fè tout moun vin ap viv
konsa--(rit)--. Yo pa te, yo pat konn viv konsa. E tranblemandetè a k fè ke nou vin, nou vin ini yo la lan tant la. E si entèl ap manje, li ba nou. Mwen menm lè tranblemandetè a ap pase--, fin pase, m' vin wè gen moun k'ap kriye, moun nan pèdi tout afè l. Si m vin ap manje yon pen, m' oblije pataje pen an avèk moun nan.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Sa k fè m vin ap, --men se pa sa k vin fè m,
01:34:00tranblemandetè a k fè m'ap patisipe pen an avè moun nan, non. Poutèt m' te toujou konn patisipe a moun nan. M' toujou ap manje pou m bay moun. Men gen moun ki vin, pliske tranblemandetè a vin pase, sa vin fè ke moun nan vin grangou. Li vin wè l pa gen anyen. Ou menm, si w t'ap manje yon bagay la tou, menm si w te santi vant ou, li ta pra l plen vant ou, tan w panse pou l plen vant ou ankò, panse pou pataje moso pen an avè l. Poutèt ou konnen tout bagay te kraze. Kisa--, sa pou l ta vann pou l gen yon ti monnen nan pòch li, l paka genyen l. Kounye a la-a, ou menm sa pou w fè, ou oblije vin pataje avè yo. Sa k fè nou vin ini nou la-a, n'ap viv la-a poutèt ke fò youn renmen lòt. Poutèt tranblemandetè a pase li choke nou tout. Nou oblije antann nou, sa ki pa vle antann nou, konnen l pa gen lanmou Bondye nan li menm. Men mwen menm, m' gen lamou Bondye nan mwen. M' pa wè mwen menm--, m' ta renmen viv avèk tout moun. Kòmsi, si tranblemandetè a pase la-a, nou tout se frè e sè, se yon sèl peyizan. Bagay la pase nou tout nan peyi nou. Mwen lè trambleman-an, de 01:35:00tè a pase, m' konn wè moun ap manje, m' konn kriye ; poutèt lè tranblemandetè a pase a, gen moun m' wè ki pran yon manje li ''fap, fap'' li manje l, li pa jwenn anyen pou l manje. Kòmsi ke m' vin wè bagay la grav. M' konn wè nan kamyonnèt mwen moute, m' vin wè tris, m vin wè e san m ki pèdi, m vin konn ap kriye. M' vin wè de moun kijan y'ap viv. M' wè moun nan pèdi yon seri de bèl fi, bèl jèn gason ki tonbe, tranblemandetè a krake yo. Moun nan mouri ak tout san l sou li, moun nan mouri anba dekonm lan, sa vin fè ke bon, nou vin nan yon sitiyasyon, fò youn ta renmen lòt. E tout sa m' kapab di w. That's it.ENTÈPRÈT: OK. Ça veut dire, il dit que, uhm, cette, cette union ou cettte
solidarité, c'est justement après le tremblement de terreCLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: parce qu'avant tout le monde vivait sa petite vie ok, mais avec
Douze Janvier, tout le monde s'entremêlait, comme tu as dit, est-ce que tu vois, donc, tout le monde se trouvait dans les rues, soit avec sa maison 01:36:00effondrée, soit avec des pertes de vies humaines, des proches ou des membres ou de sa--, de, de leurs familles,CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: donc tout le monde se trouvait dans un même espace. Donc, pour
quelqu'un qui a tout perdu, et quelqu'un d'autre qui a au moins un minimum, avec l'amour de Dieu comme tu as dit--(rit)--, l'amour du prochain, ok, on est bien obligé de partager, de vivre en communauté. Donc, avec, uhm, --parce qu'il y a des gens qui ont perdu soient des filles ou des garçons,--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --des enfants, de, de, comme si, --qui ont des pertes dans, dans leurs
familles, des pertes énormes ou des pertes considérables. Donc, on est bien obligé de so--, de, de, de se consolider, de solidarsier la vie--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --Ok, entre eux, de, de s'entremêler, de vivre, de partager comme ça.
CLAIRE PAYTON : Ok
ENTÈPRÈT: Donc, ça a continué, ca a commencé à partir du douze janvier.
CLAIRE PAYTON : Ouais.
ENTÈPRÈT: Voilà.
CLAIRE PAYTON : Je vais, je, je peux continuer pour toujours--(rit)--, mais, uhm, une,
une, une de la dernière question que je veux poser c'est : est-ce que tu, 01:37:00est-ce que tu es fier d'être Haïtien ? Et, et pourquoi ? Oui ou non, pourquoi ?ENTÈPRÈT: Èske w fyè paske w se Ayisyen? Poukisa w fyè, si w ta fyè? Si se
non tou, poukisa?CHRISPAIN MONDESIR : O! Wi, se Ayisyen m ye, fò m fyè m' Ayisyen. Poutèt ke,
menm si, menm si w wè yon moun al lòtbò, ou wè l fè papyè l, eke li fè papye l, li gen de tip de papye nan menm l, eke l se Ayisyen. Mwen menm, m' fyè m' Ayisyen, poutèt se Ayisyen, san m se Ayisyen. Menm si m rive an Repiblik Dominiken, kòm se la m' ale, m' fè ak de nesans mwen Dominiken, eke m' konnen m se Ayisyen. M fyè m' Ayisyen e m'ap toujou pale m' Ayisyen. Tout kote m pase fò m toujou konnen m' se Ayisyen, maintenant. Daprè Labib ke Bondye kreye nou li konnen ke nou se Ayisyen. Li kreye Ameriken l konnen se Ameriken. Lemond antye, de tout pati de lang--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
CHRISPAIN MONDESIR : --nou konnen nou tout pale yon lang, yon lòt lang, menm jan,
rekonèt ke se yon lang ou pale, rekonèt ou se Ayisyen, dabò. Oke, e tout sa m 01:38:00ka di w.ENTÈPRÈT: OK. D'accord. Il dit que en dépit du fait que, qu'il soit--, alors
qu'il ait de papiers ou de reconnaissance Dominicaine, Ok, mais en étant Haïtien d'origine, il en est fier--CLAIRE PAYTON : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --parce que son sang est Haïtien. Donc, de par la répartition du
monde, qui a été faite par Dieu, donc, Dieu reconnait que les Américains sont Américains et que, comme si, les autres nations--CHRISPAIN MONDESIR : --En-hen--
ENTÈPRÈT: --tout comme Haïtiens, les Haitiens, est-ce que tu vois, donc, Dieu
le connait ou reconnait que nous autres on est Haitiens.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: Donc, en étant Haïtien d'origine, il en est fier, même en dépit
du fait qu'il soit--, uh, qu'ils ait, qu'il ait de papiers Dominicains ou de relations Dominicaines.CLAIRE PAYTON : Ouais.
ENTÈPRÈT: Voilà.
CLAIRE PAYTON : Uhm,--(rit)--je suis pas finie. Uhm, comme quelqu'un qui, qui s'est
présenté, qui forcément, comme, comme Chrétien, uhm, mais c'est aussi--, mais tu es aussi Haïtien, comment tu vois la, le--, l'histoire de la révolution, ça 01:39:00c'est un peu historique--(rit)--, de l'histoire de la révolution haitien, parce que c'est, c'est souvent racontée comme une chose Voudou, et, et mais, mais il y a beaucoup--, pas, pas tous les Haïtiens sont Voudous, donc, comment est-ce qu tu vois la naissance du pays, uhm,--ENTÈPRÈT: --à partir du Vodou?--
CLAIRE PAYTON : --oui, à, à part--a sorti du Vodou, oui?
ENTÈPRÈT: Vwala. Kòmsi, enm, kòmsi, istwa nou, rasin nou se Vodou, ou
konprann, men antanke Kretyen se avi w, antanke Kretyen l, li, li bezwen. Kòmsi, Kretyen yo, Kwayan yo pa kwè nan, nan, nan revolisyon an,--CHRISPAIN MONDESIR : --M-hm--
ENTÈPRÈT: --nan fason l te fèt lan, oke.--
CLAIRE PAYTON : --Kòman w wè l ?--
ENTÈPRÈT: --Donk, kòman ou wè sa, fason yo te fèl la, kòman yo te pran
endepandans ou an, antanke kretyen, kisa w panse de sa?CHRISPAIN MONDESIR : Oke. Daprè de Labib, mwen menm, lè m vin, lè m vin fèt,
m jwenn mwen fèt nan, nan menm bagay sa yo, Vodou, Vodou bagay sa yo. Eke mwen, lè m vin rekonèt m vin li Labib, m vin wè Bondye di nou fèt nan yon nasyon, 01:40:00eke tout moun kapab pran, pran, pran yon desizyon pou sèvi Bondye. Kòm Jezi te vin mouri pou nou sur le bois du Calvaire, m' vin rekonèt m' fèt, m' konnen m vin Vodou izi yo, m vin pa bay sa valè. Poutèt ke m' vin fèt ladan l vrèman vre, m' retire tèt mwen. Menm si m te gen yon fanmi m ki te nan Vodou, mwen pa ladan l. M vin fèt, m' pa ladan l. Manman m fè m nan levanjil, alò m' vin, m' vin pa konn anyen nan, nan Vod--, nan Vodou sa yo menm, bagay sa yo. M pa konn anyen menm ladan yo. Kòmsi, mwen menm, sa m vin wè mwen menm se sèvi Bondye m. M' pa konnen pou yon lòt Ayisyen ki kapab wè pou l sèvi lòt Satan, sèvi Vodou izi yo, mwen menm non, mwen vin wè ke se sèl Bondye m wè devan m, poutèt mwen chonje--, lè m vin, lè m vin rekonèt ke m vin li Labib m' wè te gen yon nèg ki te mouri pou mwen k rele Jezi sur le bois du Calvaire. M' konn kriye poutèt pou nou te kapab viv nou menm, se sa k fè mwen menm m' paka sèvi lòt idòl, m' paka sèvi anyen ankò, m vin wè afè Vodou an m pa konnen 01:41:00l. Se sèl Bondye sèlman m konnen.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Poutèt papa m sèvi l, li rele m, nou de frè,
CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : tout sè m yo, li di li menm si nou vle sèvi, sèvi si nou
pa vle-- sa k vle sèvi Bondye sèvi. Mwen menm, m vin wè se Bondye pou m sèvi m' sèvi pou Bondye. Si m vin wè yon lòt Ayisyen ap fè l, m preche w levanjil, vini konvèti aksepte Jezi kòm sovè pèsonèl ou.CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Se menm jan ou menm, si w vle--[--------??], si w vle kwè nan Bondye,--
CLAIRE PAYTON : --M-hm--
CHRISPAIN MONDESIR : --w'ap pran reziyasyon kè w, w'ap di-- ou konnen Jezi te mouri
pou ou sur le bois du Calvaire, w'ap asepte JeziCLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : epi w'ap vin sove. Ou pap kwè nan bagay Ameriken w'ap fè
a, gen Ameriken k pa levanjil,CLAIRE PAYTON : M-hm
CHRISPAIN MONDESIR : Gen Ameriken k'ap fè tout bagay li. Ou menm, m' vle, ou
menm ou fè kouwè m, tankou w aksepte Jezi pou sovè pèsonel ou, ou pap janm wè nan bagay sa yo, nan Vodou, menm jan Ayisyen [Ni de lòt vye bagay] vye bagay, e tout sa m ka di w, oke. 01:42:00ENTÈPRÈT: --(rit)--Alors. Alò, klè, ou kont Vodou?
CHRISPAIN MONDESIR : Wi.
ENTÈPRÈT: Voilà. Il est contre le Vodou.
CLAIRE PAYTON : Oui, bien sûr.
ENTÈPRÈT: Bien que c'est une pratique, c'est,
c'est, ça fait partie de notre culture, notre culture est mitigée, ça veut dire ça a rapport au fétiche,CHRISPAIN MONDESIR : M-hm
ENTÈPRÈT: il Vodou--, notre culture est Vodouesque. Il fait mention de son
père qui est VodouizanCHRISPAIN MONDESIR : En-hen
ENTÈPRÈT: mais qui avait laissé le soin de choisir à ses enfants soit être
Vodouizan soit autre ça--CHRISPAIN MONDESIR : --Oke--
ENTÈPRÈT: --autre chose que ça. Ça veut dire ils avaient le choix, OK. Donc,
lui-même il a choisi de servir Dieu, OK. Donc, une fois dans la Bible il a vu que un homme a donné sa vie par son sang justement pour qu'il--, pour que lui-même puisse vivre, OK. Donc, il est croyant, il pense que le Vodou est mauvais parce que c'est satanique, OK,--CLAIRE PAYTON : --Bien sûr--
ENTÈPRÈT: --et d'autres pratiques comme ça, OK. Donc, il est contre le Vodou.
Il est Chrétien, il croit en Dieu, en tant que Croyant, il, il, il sait, il 01:43:00croit que le Vodou n'est pas de mise, c'est pas quelque chose qui vient de Dieu, puisque c'est satanique c'est contre Dieu. Donc, en tant que chrétien, il est contre le Vodou.CLAIRE PAYTON : M-hm
ENTÈPRÈT: Voilà.
CHRISPAIN MONDESIR : Di li ke li menm tou
ENTÈPRÈT: A! Wi, wi, wi, wi, wi. Exactement--(rit)--. Donc, il fait appel à toi aussi
de faire partie de sa--, de, de son groupe, OK.--CLAIRE PAYTON : --Oui, bien sûr--
ENTÈPRÈT: --Ça veut dire, si tu veux te faire
convertir--(rit)--------??--(rient)-- voilà, si tu crois en Dieu, alors si tu crois en Dieu, tu peux entamer le même chemin que lui, parce que pour toi aussi Jésus a donné sa vie. Donc, si tu veux--CHRISPAIN MONDESIR : --Ou pap janm wè lan bagay Ameriken yo--
ENTÈPRÈT: --Exactement!--(rient)--voilà, voilà. OK. Ça veut dire les trucs, les
pratiques Américaines, OK, ne compteront plus puisque tu feras partie du, de, du peuple de Dieu.CLAIRE PAYTON : M-hm.
ENTÈPRÈT: Voilà.
CLAIRE PAYTON : Merci, Chrispain.
CHRISPAIN MONDESIR : Ça va--(rient)--C'est très bien.
CLAIRE PAYTON : Est-ce qu'il y a des autres choses que tu veux dire, uh, juste,
est-ce qu'il y a des autres choses que tu sens, sens--, que tu penses sont 01:44:00importants de me faire comprendre si je veux avoir un sens de, de ta vie et ta, un sens de ta vie, le tremblement, depuis le tremblement?ENTÈPRÈT: Wi, kòmsi, li tap renmen konnen èske, uhm, ou gen yon bagay ou ta
jije k enpòtan? Kòmsi, ou, ou reponn anpil kesyon, ou ban n anpil enfòmasyon--CHRISPAIN MONDESIR : --En-hen--
ENTÈPRÈT: --men kisa w ta wè k manke a tout sa w te ka ajoute kòm yon bagay ou
jije ki te enpòtan pou l ta konnen?--CHRISPAIN MONDESIR : --Pou l ta konnen ?--
ENTÈPRÈT: --Ya. Kòmsi, daprè tout sa w sot di yo la-a, èske w pa wè, ou pa
jwenn yon bagay-- [yon bagay ke w pa di] efektivman. Yon bagay ou ta wè ki trèzenpòtan pou w ta ajoute a tout sa w di deja yo.CHRISPAIN MONDESIR : Bon, mwen menm, sa mwen menm ke m' ajoute, eke vi pa nou,
nou menm an Ayiti,CLAIRE PAYTON : Oui.
CHRISPAIN MONDESIR : e-e, sa k pou vin retire nou nan mizè pa nou an la-a,
01:45:00aktyèlman la-a, vin m' ajoute mwen menm, m' ta renmen, --se yon bèl mezon m bezwen la-a mwen menm, pou nou tout la-a viv, pou n retire anba pwela a la-a pou n'al viv yon kote pou n'ap viv kouwè Mayami, kouwè NouyòkCLAIRE PAYTON : M-hm.
CHRISPAIN MONDESIR : e sa m ta bezwen, e sa m' ajoute la-a, poutèt twòp solèy
nan kò m, Ok--(rient)--ENTÈPRÈT: Mais tu as compris, quand même!--(rit)-- Ça veut dire que, il a fait
mention, parce que c'est accompagné aux Etats-Unis,CLAIRE PAYTON : Ouais
ENTÈPRÈT: Quand même, parce que avec les grandes constructions, les belles
maisons qui se--, qu'il y a, qu'il y a aux Etats-Unis, à Miami tout ça, donc, ce qu'il, ce qu'il, comme si, ce qu'il, ce qu'il lui faut maintenant c'est une belle maison, c'est une stabilité, OK.--CLAIRE PAYTON : --M-hm.--
ENTÈPRÈT: --Une belle maison où il pourra se rafraichir--
CLAIRE PAYTON : --Oui.--
ENTÈPRÈT: --se détendre tout ça, changer de vie, voilà. C'est ce qui lui
manque, et c'est ce qu'il voudrait avoir tou--, aussi.CLAIRE PAYTON : OK, good.
ENTÈPRÈT: Voilà.
CLAIRE PAYTON : Merci, merci Chrispain.